Tintin

Ett av veckans stora samtalsämnen handlade om flyttningen av Tintin böcker på kulturhuset från ungdomsavdelningen till en annan avdelning men som kulturhuset fick backa på efter massiv kritik och uppmärksamhet. Det var den konstnärliga ledaren Behrang Miri som själv säger att han ”ville lyfta ett debattinlägg i diskrimineringsfrågan” och ansåg att Tintin böckerna förmedlade rasism.

Genast bröt det ut en debatt som ganska snabbt blev polariserad mellan de som ansåg att Tintin skulle förbjudas och de som gjorde långtgående jämförelser med Nazi-Tyskland och ropade bokbål.

Hur vi skall förhålla oss till dylik litteratur och serier är inte helt oproblematiskt men lösningen är inte förbud. Tintin böckerna, och då framförallt de från trettio och fyrtiotalet återspeglar naturligtvis den bild det imperialistiska Europa hade på sina kolonier och på andra kulturer. I denna bemärkelse så är de historiska tidsdokument från en tid när den vita västvärlden såg det som sin ”uppgift” att bringa ordning och civilisation till de, som man ansåg, ”underutvecklade och underlägsna folken” samtidigt som man plundrade kolonierna på rikedomar. Afrika och andra delar av världen dras fortfarande med sviterna efter kolonialismen.Tintin i Kongo var ett beställningsverk från Belgiska staten, precis som Tintin i Sovjet var ett politiskt beställningsverk, och Hergé ångrade senare i livet den nidbild av afrikaner som han hade hjälpt till att frammåla.

Men när vi vill tvätta bort rasismen i litteratur från olika tidsepoker så ägnar vi oss då åt historierevisionism. Upplysning, kunskap, diskussion, debatt och att förklara för våra barn och ungdomar om varför litteratur från den här tiden förmedlar den bilden den gör är vägen att gå. Likaväl som vi diskuterar kolonialismen och Nazi-Tyskland på historielektionerna i skolan så borde skolan kunna lyfta fram kopplingen till litteraturen, kulturen och konsten från samma tid och på så sätt skapa insikt och förståelse om varför den ser ut som den gör. Den behöver sättas in i ett historiskt sammanhang.

Litteraturen och konsten genom tiderna har alltid återspeglat samhällstendenser, fördomar, rasism och politik. Vi behöver inte gilla det men vi skall inte gömma undan det heller. Vi har istället att förhålla oss till det, diskutera det och problematisera det. Det är så vi skall arbeta och skapa opinion mot fördomar och rasism.

2 reaktioner till “Tintin”

  1. Lite små faktafel har smugit sig in i din artikel såg jag… Tintin i Kongo var INTE ett beställningsverk av Belgiska Staten. Det är ett medvetet påhitt som sprids av högergrupper i Belgien för sin egen agenda.

    Det var heller ursprungligen frågan om en ”flytt”, utan om att kasta dem… men personalen lämnade i stället över dem till ett annat bibliotek – Serieteket för att det råkade befinna sig i samma hus. ”En flytt” kräver att både det avsändande biblitoeket och det mottagande är med på noterna – inte att man bara dumpar dem genom dörren.

    Till saken hör också att Behrang Miri har haft en ohälsosam fixering vid TIntin i Kongo i flera år och att det albumet aldrig funnits på TioTretton överhuvudtaget, varför BM aldrig kunde varken kasta eller flytta det albumet.

    Det hat och den rasistiska smutskastning som förekommit mot Behrang Miri efter incidenten är dock något som *alla* måste ta avstånd ifrån. Det är helt utan proportioner och sådan ohöljd rasism måste bekämpas – men inte på bekostnad av sakfrågorna!

  2. Tack för synpunkterna! Jag brukar inte godkänna anonyma inlägg men det är viktigt att fakta blir rätt. Som du påpekar var Tintin i Kongo inte ett beställningsverk av Belgiska staten utan den skrevs på uppdrag av abb’e Norbet Wallez, chefredaktör för den högerorienterade tidningen Le Vingtieme Siecle, som Herge arbetade för. Din beskrivning av händelseföloppet verkar stämma med den information som sedermera framkommit. Jag får vara mer nogrann framöver med källfakta och kontroll.

    Slutligen delar jag synpunkten att detta på något sätt inte legitimerar de rasistiska förföljelserna som Behrang Miri utsatts för och tar kraftigt avstånd från detta.

    Tony Rosendahl

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s