Delårsrapport och barnperspektiv

Det var ett tag sen jag bloggade och anledningen till det är dels att det var en intensiv valrörelse som tog upp det mesta av tiden och ett tragiskt dödsfall i familjen där min mor hastigt och oväntat avled under sommaren.

Men nu är man tillbaks i hetluften igen och igår samlades det nya kommunfullmäktige i Katrineholm till möte. Bland annat hade vi en delårsrapport som diskuterades och detta är vad jag tog upp i mitt inlägg.

Man kan läsa i delårsrapporten att Katrineholms kommun i grunden har goda ekonomiska förutsättningar. Att ha goda ekonomiska förutsättningar betyder att det borde finnas potential och resurser att bedriva en bra välfärd i kommunen. Men frågan som uppstår blir då hur vi förvaltar de ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.  I det läget är det allvarligt att socialnämnden har en avvikelse på 12 miljoner för att inte tala om Vård och Omsorgsnämndens avvikelse på 24 miljoner. Det betyder att nånstans har vi inte prioriterat rätt och använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.

Jag saknar också barnperspektivet i delårsrapporten. Det saknas mål och skrivningar i delårsrapporten för hur vi bekämpar barnfattigdomen i kommunen och hur vi kan mildra effekterna av barnfattigdom. Enligt senaste rapporten från Rädda barnen lever nästan vart femte barn i Katrineholm i ekonomisk utsatthet. Katrineholm har fortsatt att sjunka på den listan och ligger nu på plats 286 av 290 kommuner.  Det är väldigt allvarligt, och det visar återigen att vi inte har använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt, för barnens bästa.

Sjuktalen är fortsatt höga i kommunen och det betyder att vi måste intensifiera arbetsmiljöarbetet i kommunens verksamheter. Och ett sätt att göra det på är att använda de goda ekonomiska förutsättningarna som kommunen har för arbetsmiljöåtgärder, för personalförstärkningar och för friskvård.

Slutligen så är det ganska allvarlig kritik som revisionen riktar.

Man skriver.

”Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.  Avvikelse mot lag och god sed sker avseende redovisning av statsbidrag från Migrationsverket, redovisning av semesterlöneskulden, exploateringsfastigheter, kommande kostnad avseende köp av pensionsförsäkring samt redovisning av balanskravet.  Vi kan inte bedöma om det prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2018.”

Jag tror inte att jag någonsin tidigare har läst en så skarp kritik från revisionen. Det är allvarligt!

Budgetfullmäktige Katrineholm 2016

15170921_1138184976296517_775129092510270506_n

I måndags hade vi budgetfullmäktige i Katrineholm. Som väntat blev det majoritetens budgetförslag som gick igenom. Vänsterpartiet hade lagt ett eget förslag som finns att läsa här på bloggen i ett tidigare inlägg. Här kan ni läsa mitt inledningsanförande från mötet.

Ordförande, ledamöter och åhörare. Vi närmar oss nu 2017, ett historiskt årtal då Katrineholm fyller 100 år. 1917 var ett omvälvande år. Första världskriget rasade för fullt i Europa, vi hade den ryska revolutionen och i Katrineholm hade vi brödupproret. Men det är inte bara Katrineholm som fyller år utan även Vänsterpartiet har 100-års jubileum under 2017.

Läget i omvärlden idag ger naturligtvis anledning till både eftertanke och oro. Det som sker ger också ringar på vattnet som påverkar oss i Sverige. Krigen i mellanöstern, osäkerheten efter det amerikanska presidentvalet och framväxten och hotet från antidemokratiska krafter gör att det är viktigare än någonsin att styra bort från en nyliberal ekonomisk politik som har ökat klyftorna i samhället och styra om till en politik för ökad jämlikhet och jämställdhet, för ekonomisk demokrati och för en politik som utjämnar klyftorna i samhället.

Fortsätt läsa Budgetfullmäktige Katrineholm 2016

Interpellation. Barnfattigdomen i kommunen

Har skrivit en interpellation  om hur arbetet mot barnfattigdomen i kommunen går och varför vi inte har fått någon återrapportering till kommunstyrelsen.

Gröna Kullen. Kommunhuset i Katrineholm
Gröna Kullen. Kommunhuset i Katrineholm

Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström. Arbetet mot barnfattigdomen i kommunen

I mars 2013 motionerade vi från Vänsterpartiet om att kommunen skulle göra en utredning av barnfattigdomen i kommunen och att utredningen skulle presentera konkreta förslag på hur man kan mildra effekterna av barnfattigdomen. Några månader senare bifölls motionen. I augusti 2015 presenterades sen utredningen på kommunstyrelsen men inte för kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen.

Kommunstyrelsen beslutade att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet med utredningens intentioner. Man beslutade vidare att en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skulle göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för 2016-2018 för Katrineholms kommun. Så skedde aldrig.

I maj 2015 ställde jag ett antal frågor i fullmäktige till kommunstyrelsens ordförande om hur arbetet med utredningen gick. Jag frågade bland annat. När kommer de konkreta förslagen för att mildra konsekvenserna av barnfattigdomen att presenteras?

Till svar fick jag: Ärendet ”Förstudien om barnfattigdom i Katrineholm” är under remiss till och med den 22 juni 2015. Efter remisstiden är avsikten att återrapportera uppdraget med förstudie. Ärendet bereds till kommunstyrelsen i Augusti 2015 och vidare till fullmäktige. Ärendet gick aldrig vidare till kommunfullmäktige.

Utredningen i sig var väl genomarbetad där man bland annat beskrev vad som görs i kommunen idag och man presenterade ett antal punkter på åtgärder som kan vidtas: Man påpekade samtidigt på behovet av resurser för att genomföra en del av åtgärderna. Samtliga nämnder var också positiva till framtagandet av en handlingsplan. Bland annat föreslogs:

  • En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen
  • Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning
  • Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän
  • Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att ”Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen”.
  • Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv
  • Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut
  • Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något)
  • Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete
  • Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger
  • Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande

Mina frågor är:

  1. Varför gick aldrig ärendet vidare till kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen?
  2. Varför har inte en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skett till kommunstyrelsen?
  3. Hur pågår arbetet idag, vad görs och ur långt har man kommit?
  4. När kan en färdig handlingsplan mot barnfattigdomen i kommunen vara klar?

Tony Rosendahl Gruppledare för Vänsterpartiet                             Katrineholm 19/2-2016

 

En välfärd att lita på!

Mitt inledningsanförande från dagens budgetfullmäktige.

Ordförande, jagvill börja mitt anförande med att skänka en tanke till alla de som har drabbats av de terrordåd som utförts på senaste tid, till de i Paris, i Beirut, i Turkiet, Syrien, Irak, Libyen, Kenya, Nigeria och andra ställen. Hat föder hat, våld föder våld och som vanligt är det de oskyldiga som drabbas.

Ordförande, ledamöter och åhörare. Det är lätt, att i en tid av turbulens i omvärlden, med krig, förtryck, fattigdom, kolonialistisk politik och de flyktingströmmar som det ger upphov till, att välja den enkla vägens politik, en politik där man delar upp människor i vi och de, i välkomna och ovälkomna. En politik som utgår från ett ekonomiskt perspektiv… där man sätter en prislapp på varje person och en värdering om huruvida den personen uppfyller det värde som har satts. En politik som ökar klassklyftorna och spänningarna i samhället. Det är lätt att vara en domedagsprofet, och det är lätt att bara se problem och måla upp hotbilder istället för att se möjligheter. Vänsterpartiet väljer en annan väg, en väg där vi arbetar för allas bästa, där jämlikheten och jämställdheten är ledorden och där människor inte behandlas olika beroende på ursprung och etnicitet och där människor inte utvärderas utifrån synsättet om de är ekonomiskt lönsamma eller inte.

Vi har idag en ny regering som leder landet efter 8 år av borgerligt styre, en regering som tillsammans med Vänsterpartiet har kommit överens om en rad välfärdsreformer för att stärka välfärden i landet och ute i kommunerna och som kommer att ge en direkt positiv utdelning i Katrineholm.
Vänsterpartiet har i förhandlingarna med regeringen fått igenom följande välfärdsatsningar.
Satsning på ungas psykiska hälsa och satsning på ungdomsmottagningarna.
Sommarlovsstöd till kommuner som satsar på kostnadsfria sommarlovsaktiviteter.
Höjd riksnorm i försörjningsstödet för familjer med barn.
Satsning på pedagogiska utemiljöer vid skolor, förskolor och fritidshem.
Fler anställda och höjd kvalitet i fritidshemmen.
Sänkta avgifter i kulturskolan.
Satsning på socialtjänstens arbete med barnärenden.
Kompetenshöjning inom äldre- och funktionshinderomsorgen.
Höjd grundnivå i föräldraförsäkringen.
Den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen tas bort.
Investeringsstöd för att öka byggandet av hyresrätter med rimliga hyror.
Gratis medicin och glasögonbidrag för barn.
Allt det här är reformer som gynnar Katrineholmarna och utvecklar välfärden i kommunen.

Men framtiden är osäker. Decemberöverenskommelsen har brutits och det kan mycket väl vara så att budgetöverenskommelsen mellan Vänsterpartiet och regeringen är den första och sista i sitt slag då regeringen blickar alltmer högerut. Det kan bli slut på välfärdssatsningar från regeringshåll och därför måste vi också vara beredda att i kommunen själva satsa offensivt för välfärdsbygget och inte bara förlita oss på eventuella allmosor från statligt håll.
Katrineholm står inför utmaningar samtidigt som det finns mycket positivt att glädja sig åt. Katrineholms befolkning ökar, mycket tack vare inflyttningsnettot. Utan invandring hade Katrineholms befolkningstillväxt varit marginell och majoriteten tar åt sig äran av en politik som man egentligen är motståndare till.

Kommunen har haft en framgångsrik satsning på klimatsmart och ekologisk mat som vi vill fortsätta med och utöka. Satsningen på ungkulturverksamheten vid perrongen har bidragit positivt till att engagera ungdomar i kulturen och till utvecklingen av deras fritidsintressen. Den har också varit framgångsrik ur ett integrationsperspektiv. På Vänsterpartiets initiativ erbjuder nu Katrineholms kommunala skolor läxhjälp till eleverna.

Att antalet barn och elever har fortsatt öka är väldigt positivt men som en följd så har barn och elevgrupperna blivit större och vi har brist på funktionella lokaler. Därför är det viktigt med investeringar i nya förskoleavdelningar och skollokaler. Elevhälsan i Katrineholm behöver förstärkas. Idag är det alltför långa väntetider till språk och psykologutredningar.

Barnfattigdomen behöver bekämpas. Vart femte barn i Katrineholm lever i ekonomisk utsatthet. Vi vet idag att barn som lever i familjer med ekonomiskt ansträngda förhållanden riskerar att prestera sämre i skolan, att de i högre utsträckning riskerar att drabbas av utanförskap, av mobbing, av olyckor och att det finns ett samband mellan ekonomiska förhållanden som barn och den förväntade livslängden. Därför är det viktigt att den utredning av barnfattigdomen i Katrineholms kommun, som, på initiativ av Vänsterpartiet, har gjorts, och som har kommit med konkreta förslag på åtgärder för att mildra effekterna av barnfattigdom, också implementeras.

Arbetslösheten i Katrineholm är fortsatt hög och då framförallt ungdomsarbetslösheten. Kommunen behöver fortsätta sina ansträngningar att få ut människor i utbildning eller egen försörjning. Det projekt som av någon konstig anledning kallas för arbetslinjen behöver utökas och förbättras för att motsvara behoven, bland annat genom att höja nivån till 100 % och utöka tiden till ett år för att garantera att de som är inskrivna i projektet återigen inte hamnar i försörjningsstöd.

Försörjningsstödskostnaderna ligger fortfarande högt och fortsätter att öka vilket hänger ihop med den höga arbetslösheten. Det råder även bostadsbrist vilket göra att man har fått hitta alternativa lösningar. Bostadslösheten är en fråga som vi måste jobba vidare med i kommunen. Socialnämnden har varit underbudgeterat under ett antal år vilket även kommunens revisorer har pekat på. Vi måste budgetera utifrån de faktiska behoven!

Grundbemanningen inom hemtjänsten är för låg. Det drabbar både personal och brukare. Vi ser hur sjukfrånvaron har ökat bland personalen samtidigt som antalet anställda har minskat i kommunen. Det är oroande också att kvinnornas sjukfrånvaro fortfarande är högre än männens. Därför behöver vi jobba mycket mer med friskvård, med arbetsmiljön, att garantera rätt till heltid, arbeta bort de delade turerna och tillföra personalresurser till verksamheterna.

Skatt är ett sätt att fördela den välfärd vi skapar tillsammans. Det vi inte betalar i skatt får vi istället betala genom avgifter vilket betyder att vi inte får mer i plånboken. Den som inte har råd kan då inte heller ta del av välfärden. Många verksamheter i kommunen har länge behövt stärkta resurser för att klara sina åtaganden och en del nämnder har till och med varit underbudgeterade. För att klara välfärden i kommunen och kunna budgetera efter de behov som finns föreslår vi därför en skattehöjning med 30 öre som tillför 15 miljoner kronor till de ramförstärkningar och välfärdssatsningar som vi vill genomföra.
Vänsterpartiets budgetdokument tar sin avstamp i välfärden och i de behoven som finns ute i verksamheterna.

Det blir en välfärd att lita på!

 

Vad händer med utredningen om barnfattigdom nu?

På förra veckans kommunstyrelsemöte presenterades då äntligen den utredning, eller rättare sagt förstudie om barnfattigdom som Katrineholms kommunfullmäktige hade beslutat om när man biföll Vänsterpartiets motion om att utreda barnfattigdomen i kommunen och komma med konkreta förslag på hur man kan mildra konsekvenserna av barnfattigdomen.

Utredningen i sig är väl genomarbetat där man bland annat skriver vad som görs i kommunen idag och man presenterar ett antal punkter på åtgärder som kan vidtas: Man påpekar samtidigt behovet av resurser för att genomföra en del av åtgärderna:

 En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga
situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av
handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av
barnkonventionen
o Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i
respektive förvaltning
 Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns
rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän
 Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att ”Alla
ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen”.
 Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur
ett barnperspektiv
 Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut
 Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med
försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i
föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det
utrymme som redan finns kanske kan utökas något)
 Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete
 Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger
 Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar
vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande

Kommunstyrelsens beslut blev följande:

Kommunstyrelsen beslutar att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till
handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet
med utredningens intentioner.

En återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk
utsatthet/barfattigdom ska göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband
med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och
investeringsbudgetar för 2016-2018 för Katrineholms kommun.

Det finns några saker som kan ha funderingar kring när det gäller rapporten och beslutet.

För det första fick vi i kommunstyrelsen ingen föredragning om förstudien från de som har arbetat med den vilket är brukligt.

För det andra så behandlades den som ett ärende för enbart kommunstyrelsen trots att det är kommunfullmäktige som har beslutat om utredningen. Därför yrkade jag att den skulle även återrapporteras till kommunfullmäktige. Här nedan kan ni läsa mitt yrkande som avslogs.

Utredningen och frågan om barnfattigdom är en fråga av största vikt och beskaffenhet att även Katrineholms högst beslutande organ, kommunfullmäktige, bör ta del av rapporteringen med möjlighet att diskutera utredningen och de föreslagna åtgärderna.
Beslutet om en utredning av barnfattigdomen i Katrineholm togs av Katrineholms kommunfullmäktige.
Därför anser Vänsterpartiet att en återrapportering av utredningen om barnfattigdom i Katrineholm även skall ske till kommunfullmäktige. Miljöpartiet stödde mitt yrkande.

För de tredje så kommer en återrapportering alltså att ske i oktober i samband med att man behandlar budget.

Då uppstår följande frågeställningar. Varför vill man inte återrapportera till kommunfullmäktige som har beställt utredningen och kommer de föreslagna åtgärderna och hela frågan om barnfattigdom/barn i ekonomiskt utsatthet att reduceras till enbart en budgetfråga? Kommer man att skjuta till de medel som eventuellt behövs för genomförandet och kommer det fortsatta arbetet att resultera i fler konkreta förslag? Jag hade gärna sett fler konkreta förslag även om det är en bra början. Vi fortsätter att bevaka frågan från Vänsterpartiets sida

Här nedan är länken till handlingarna där förstudien finns på sidan 57 i pdf filen.

http://katrineholm.se/Global/Kallelser%20Protokoll/KS/Kallelser/2015/%C3%84rende%20nr%2022-34%20Samlingshandling%20f%C3%B6r%20KS_2015-08-26%20del%204.pdf

Svar på frågorna om utredningen av barnfattigdomen

Här är svaren jag fick på senaste kommunfullmäktige på mina frågor om utredningen av barnfattigdomen i kommunen:
https://tonyrosendahlvanster.wordpress.com/2015/05/11/hur-gar-det-med-utredningen-av-barnfattigdomen/

1. Hur långt har man kommit i den utredning av barnfattigdomen som kommunfullmäktige har beslutat om?

Svar: I enighet med kommunfullmäktiges beslut i oktober 2013 har en förstudie om barnfattigdom genomförts. Ärendet är översänt till nämnderna och folkhälsoutskottet på remiss.

2. När kommer de konkreta förslagen för att mildra konsekvenserna av barnfattigdomen att presenteras?

Svar: Ärendet ”Förstudien om barnfattigdom i Katrineholm” är under remiss till och med den 22 juni 2015. Efter remisstiden är avsikten att återrapportera uppdraget med förstudie. Ärendet bereds till kommunstyrelsen i Augusti 2015 och vidare till fullmäktige.

Nu har vi i alla fall fått hålltider även om det har dragit ut på tiden. Vi fortsätter att bevaka frågan från Vänsterpartiets sida.

Kommunens årsredovisning

Här är mina kommentarer kring årsredovisningen och bokslutet som jag tog upp på senaste kommunfullmäktigemötet. Enligt Katrineholms Kurirens rapportering så var det ingen som tog upp de utmaningar som kommunen står inför. Bedöm själva.

Årsredovisning och bokslut 2014
En årsredovisning är ju en sammanfattning av det gångna verksamhetsåret i kommunen. Där tar man upp väsentliga händelser, statistik, ekonomin och resultat men även utmaningar inför framtiden. Det finns mycket man skulle kunna och behöva ta upp men det får bli ett axplock av kommentarer med både det som är positivt och utmaningar kommunen står inför. Jag börjar med det positiva.

Det positiva
Att befolkningen i kommunen ökar är en positiv trend även om den större delen av ökningen sker i centralorten. När det gäller ungdomsverksamheten så kan vi notera att verksamheten på perrongen är populär och att besöken har ökat dramatiskt och det är glädjande att kommunen har satsat så mycket på ungdomsverksamheten. Jag hör nästan bara positivt från både anställda och besökare och det är en verksamhet som jag själv gärna visar upp för besökare.

Jag tycker att det är bra att KFAB i samarbete med kommunen nu kan erbjuda utsatta människor ett boende och att även hushåll med försörjningsstöd nu kan erbjudas hyreskontrakt med kommunal hyresgaranti. Det var en fråga som vi från Vänsterpartiet lyfte upp här i fullmäktige och jag är glad att vi fick en positiv respons på det.

Det är bra att det äntligen byggs i kommunen och vi behöver satsa ännu mer på hyresrätter framöver.

Den stora utbyggnaden av förskolor är också välkommet och efterlängtat.

Utmaningar
Det som ger anledning till oro är de höga arbetslöshetssiffrorna och framförallt den höga ungdomsarbetslösheten samt de fortsatta höga utbetalningarna av försörjningsstöd och vi har ju sett att behovet av resurser har varit högre än den ram som tilldelats socialnämnden. Det här är också något som revisorerna påpekar.

Vi ser också att behoven inom Vård och omsorg inte möts upp med en motsvarande tilldelning av medel.

Nu har vänsterpartiet och den nya regeringen kommit överens om riktade pengar till äldreomsorgen i kommunerna vilket för Katrineholms del skulle innebära cirka 7 miljoner mer till äldreomsorgen vilket är glädjande även om vi vet att vi behöver mer.

Vi ser också att nettodriftskostnaderna ökar snabbare än skatteintäkterna, vilket kommer att försvåra för kommunen att på sikt att klara verksamheterna och välfärden och behålla en ekonomi i balans.

Det här ger ju också anledning till att ta sig en funderare på skattesatsen i kommunen och huruvida den behöver justeras uppåt för att klara våra åtaganden. Från vänsterpartiets sida har vi sagt att vi är beredda att göra det om det behövs för att säkra och utveckla den kommunala välfärden.

Personalresurser
Det finns ett problem med att flera chefer inom framförallt Vård och omsorg har personalgrupper på uppemot 60 anställda. Det är en orimlig situation som försvårar för både ledarskap och personal. Ingen borde ha fler än 30 anställda under sig.

När det gäller avsnittet om personalredovisning så saknar vi siffror på hur många som är heltidsanställda och hur många som är deltidsanställda i kommunen. Det är en statistik som borde vara med framförallt ur ett jämställdhetsperspektiv då vi vet att majoriteten av de som har deltidsanställningar är kvinnor.
Skola

Skola
När det gäller skolan så tar bokslutet upp en viktig aspekt, nämligen barnfattigdomen och den socioekonomiska bakgrunden som familjer har och hur det påverkar skolresultaten. Enligt rädda barnen så lever 1 av 5 barn i kommunen i ekonomisk utsatthet. Här behöver vi jobba mer med riktade resurser till skolan och vi behöver också jobba med frågan om barnfattigdomen i kommunen som vi här i fullmäktige har beslutat om för nästan två år sedan. Senare ikväll så får vi svar på min fråga om hur långt vi har kommit i det arbetet.

Folkhälsa, jämställdhet, jämlikhet och tillgänglighet
Under avsnittet jämlikhet och integration tar man upp vikten av ett bra integrationsarbete och vad man gör i kommunen. Det är bra men man nämner ingenting om jämlikhetsarbetet. Man nämner ingenting om behovet av att minska de ekonomiska klyftorna i samhället. Om behovet av att minska lönegapet och inte öka lönespridningen i kommunen. Ökade ekonomiska klyftor leder till ökade klassklyftor och ökad ojämlikhet. När det gäller jämställdheten så finns det en del att jobba med där. Vill man vara i framkant som en jämställd kommun så kan man börja med sin egen personalpolitik och erbjuda rätt till heltid och arbeta för mer jämställda löner.