En märklig föreställning

Årets budgetfullmäktige blev en märklig föreställning. Den socialmoderata alliansen vägrade, med några få undantag, prata om sin egen budget. Varför kan man undra? För att slippa diskutera bristerna i sitt eget förslag? Bättre då att flytta fokus på annat. Man kritiserade även oss som ville ge mer pengar till Socialnämnden för att de ska klara den lagstadgade verksamheten. Argumentet var att Socialnämnden inte ska ha mer pengar eftersom det finns ett stort svart hål där! Vad det svarta hålet bestod av eller hur det hade uppstått eller vad man gjorde för att täppa till den kunde man inte redovisa. Barnfattigdomen var något majoriteten ville undvika att diskutera också. Rädda Barnens och lärarförbundets rapporter avfärdade man som partsinlagor och särintressen förmodligen för att man i Katrineholm ligger i botten, plats 286 av 290, på dessa listor. Svensk Näringslivs rankinglista ansågs däremot vara en trovärdig och prestigefylld lista att vara på. Från Vänsterpartiets sida kommer vi att fortsätta att lyfta barnperspektivet i kommunen och fortsätta arbetet för en mer jämlik kommun.

Tony Rosendahl
Gruppledare för Vänsterpartiet

Delårsrapport och barnperspektiv

Det var ett tag sen jag bloggade och anledningen till det är dels att det var en intensiv valrörelse som tog upp det mesta av tiden och ett tragiskt dödsfall i familjen där min mor hastigt och oväntat avled under sommaren.

Men nu är man tillbaks i hetluften igen och igår samlades det nya kommunfullmäktige i Katrineholm till möte. Bland annat hade vi en delårsrapport som diskuterades och detta är vad jag tog upp i mitt inlägg.

Man kan läsa i delårsrapporten att Katrineholms kommun i grunden har goda ekonomiska förutsättningar. Att ha goda ekonomiska förutsättningar betyder att det borde finnas potential och resurser att bedriva en bra välfärd i kommunen. Men frågan som uppstår blir då hur vi förvaltar de ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.  I det läget är det allvarligt att socialnämnden har en avvikelse på 12 miljoner för att inte tala om Vård och Omsorgsnämndens avvikelse på 24 miljoner. Det betyder att nånstans har vi inte prioriterat rätt och använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.

Jag saknar också barnperspektivet i delårsrapporten. Det saknas mål och skrivningar i delårsrapporten för hur vi bekämpar barnfattigdomen i kommunen och hur vi kan mildra effekterna av barnfattigdom. Enligt senaste rapporten från Rädda barnen lever nästan vart femte barn i Katrineholm i ekonomisk utsatthet. Katrineholm har fortsatt att sjunka på den listan och ligger nu på plats 286 av 290 kommuner.  Det är väldigt allvarligt, och det visar återigen att vi inte har använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt, för barnens bästa.

Sjuktalen är fortsatt höga i kommunen och det betyder att vi måste intensifiera arbetsmiljöarbetet i kommunens verksamheter. Och ett sätt att göra det på är att använda de goda ekonomiska förutsättningarna som kommunen har för arbetsmiljöåtgärder, för personalförstärkningar och för friskvård.

Slutligen så är det ganska allvarlig kritik som revisionen riktar.

Man skriver.

”Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.  Avvikelse mot lag och god sed sker avseende redovisning av statsbidrag från Migrationsverket, redovisning av semesterlöneskulden, exploateringsfastigheter, kommande kostnad avseende köp av pensionsförsäkring samt redovisning av balanskravet.  Vi kan inte bedöma om det prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2018.”

Jag tror inte att jag någonsin tidigare har läst en så skarp kritik från revisionen. Det är allvarligt!

Interpellation. Barnfattigdomen i kommunen

Har skrivit en interpellation  om hur arbetet mot barnfattigdomen i kommunen går och varför vi inte har fått någon återrapportering till kommunstyrelsen.

Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström. Arbetet mot barnfattigdomen i kommunen

I mars 2013 motionerade vi från Vänsterpartiet om att kommunen skulle göra en utredning av barnfattigdomen i kommunen och att utredningen skulle presentera konkreta förslag på hur man kan mildra effekterna av barnfattigdomen. Några månader senare bifölls motionen. I augusti 2015 presenterades sen utredningen på kommunstyrelsen men inte för kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen.

Kommunstyrelsen beslutade att lägga utredningen om barnfattigdom i Katrineholm till handlingarna och uppdra till kommunledningsförvaltningen att arbeta vidare i enlighet med utredningens intentioner. Man beslutade vidare att en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skulle göras till kommunstyrelsen i oktober månad 2015 i samband med att kommunstyrelsen behandlar övergripande plan med drifts- och investeringsbudgetar för 2016-2018 för Katrineholms kommun. Så skedde aldrig.

I maj 2015 ställde jag ett antal frågor i fullmäktige till kommunstyrelsens ordförande om hur arbetet med utredningen gick. Jag frågade bland annat. När kommer de konkreta förslagen för att mildra konsekvenserna av barnfattigdomen att presenteras?

Till svar fick jag: Ärendet ”Förstudien om barnfattigdom i Katrineholm” är under remiss till och med den 22 juni 2015. Efter remisstiden är avsikten att återrapportera uppdraget med förstudie. Ärendet bereds till kommunstyrelsen i Augusti 2015 och vidare till fullmäktige. Ärendet gick aldrig vidare till kommunfullmäktige.

Utredningen i sig var väl genomarbetad där man bland annat beskrev vad som görs i kommunen idag och man presenterade ett antal punkter på åtgärder som kan vidtas: Man påpekade samtidigt på behovet av resurser för att genomföra en del av åtgärderna. Samtliga nämnder var också positiva till framtagandet av en handlingsplan. Bland annat föreslogs:

  • En grupp med representanter från varje förvaltning tillsätts för att kartlägga situationen i Katrineholm och i syftet att samlas kring framtagandet av handlingsplan för arbetet kring arbetet med implementering av barnkonventionen
  • Gruppen, som leds av socialförvaltningen inventerar vad som görs i respektive förvaltning
  • Möjlighet till kompetensutveckling med fokus på frågor som rör barns rättigheter/barnfattigdom erbjuds till förtroendevalda och tjänstemän
  • Alla nämnder genomför kommunfullmäktiges beslut från januari 2012, att ”Alla ärenden ska belysas utifrån barnperspektivet/barnkonventionen”.
  • Uppföljning av kommunfullmäktiges beslut om att alla ärenden skall belysas ur ett barnperspektiv
  • Alla förvaltningar använder sig av barnchecklistor inför beslut
  • Socialförvaltningen ser över sina riktlinjer så att barn i familjer med försörjningsstöd verkligen ges möjligheter till att betala medlemsavgifter i föreningar, kunna utöva idrott, tillgodose behov av exempelvis glasögon (det utrymme som redan finns kanske kan utökas något)
  • Socialförvaltningen utvecklar barnambassadörens arbete
  • Socialförvaltningen erbjuder fler platser på sommarläger
  • Förvaltningarna ser över avgiftsbelagda aktiviteter och eventuella insamlingar vid aktiviteter för att inte sådana skall vara hinder för deltagande

Mina frågor är:

  1. Varför gick aldrig ärendet vidare till kommunfullmäktige som hade beslutat om utredningen?
  2. Varför har inte en återrapportering kring arbetet med att mildra effekterna av ekonomisk utsatthet/barnfattigdom skett till kommunstyrelsen?
  3. Hur pågår arbetet idag, vad görs och ur långt har man kommit?
  4. När kan en färdig handlingsplan mot barnfattigdomen i kommunen vara klar?

Tony Rosendahl Gruppledare för Vänsterpartiet                             Katrineholm 19/2-2016