Delårsrapport och barnperspektiv

Det var ett tag sen jag bloggade och anledningen till det är dels att det var en intensiv valrörelse som tog upp det mesta av tiden och ett tragiskt dödsfall i familjen där min mor hastigt och oväntat avled under sommaren.

Men nu är man tillbaks i hetluften igen och igår samlades det nya kommunfullmäktige i Katrineholm till möte. Bland annat hade vi en delårsrapport som diskuterades och detta är vad jag tog upp i mitt inlägg.

Man kan läsa i delårsrapporten att Katrineholms kommun i grunden har goda ekonomiska förutsättningar. Att ha goda ekonomiska förutsättningar betyder att det borde finnas potential och resurser att bedriva en bra välfärd i kommunen. Men frågan som uppstår blir då hur vi förvaltar de ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.  I det läget är det allvarligt att socialnämnden har en avvikelse på 12 miljoner för att inte tala om Vård och Omsorgsnämndens avvikelse på 24 miljoner. Det betyder att nånstans har vi inte prioriterat rätt och använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt.

Jag saknar också barnperspektivet i delårsrapporten. Det saknas mål och skrivningar i delårsrapporten för hur vi bekämpar barnfattigdomen i kommunen och hur vi kan mildra effekterna av barnfattigdom. Enligt senaste rapporten från Rädda barnen lever nästan vart femte barn i Katrineholm i ekonomisk utsatthet. Katrineholm har fortsatt att sjunka på den listan och ligger nu på plats 286 av 290 kommuner.  Det är väldigt allvarligt, och det visar återigen att vi inte har använt de goda ekonomiska förutsättningarna på bästa sätt, för barnens bästa.

Sjuktalen är fortsatt höga i kommunen och det betyder att vi måste intensifiera arbetsmiljöarbetet i kommunens verksamheter. Och ett sätt att göra det på är att använda de goda ekonomiska förutsättningarna som kommunen har för arbetsmiljöåtgärder, för personalförstärkningar och för friskvård.

Slutligen så är det ganska allvarlig kritik som revisionen riktar.

Man skriver.

”Har delårsrapporten upprättats enligt lagens krav och god redovisningssed? Vi bedömer att delårsrapporten i allt väsentligt inte är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed i övrigt.  Avvikelse mot lag och god sed sker avseende redovisning av statsbidrag från Migrationsverket, redovisning av semesterlöneskulden, exploateringsfastigheter, kommande kostnad avseende köp av pensionsförsäkring samt redovisning av balanskravet.  Vi kan inte bedöma om det prognostiserade resultat är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budget 2018.”

Jag tror inte att jag någonsin tidigare har läst en så skarp kritik från revisionen. Det är allvarligt!

Kommentarer till delårsrapporten del 1

Här är mina kommentarer till delårsrapporten som behandlades på Katrineholms kommunfullmäktige 19/10-2015

En delårsrapport är ett ganska omfattande dokument som tar upp läget och utvecklingen i kommunen. Den innehåller både sånt som är positivt och som är mindre positivt. Det finns mycket man skulle kunna ta upp angående innehållet i delårsrapporten. Jag ska kommentera några saker, både positiva och utmaningar som vi står inför. Jag börjar med det positiva.

Tack vare ett stort inflyttningsöverskott så har haft en befolkningstillväxt med 164 personer vilket är välkommet. Jag tror att vi alla är överens om att vi vill se en kommun som växer.

Kommunens satsningen på klimatsmart och ekologisk mat. Där har kommunen gjort ett bra arbete och de som har arbetat med frågan ska ha stort eloge för det.

Att antalet barn och elever har fortsatt öka måste betecknas som positivt men som en följd så har barn och elevgrupperna blivit större och vi har brist på funktionella lokaler.

Ett stort bekymmer är den fortsatta höga arbetslösheten i kommunen (10,7%) och då framförallt den höga ungdomsarbetslösheten (18,2%). Även om arbetslösheten delvis har sjunkit så är behovet av utbildning och arbetsmarknadsåtgärder stort. Nu har regeringen tillsammans med Vänsterpartiet presenterat en rad åtgärder i budgeten som förhoppningsvis kommer att leda till att fler personer kommer ut i egen försörjning eller får möjligheten att utbilda sig vidare.

Kommunen behöver fortsätta sina ansträngningar att få ut människor i utbildning eller egen försörjning. Det projekt som av någon konstig anledning kallas för arbetslinjen behöver utökas och förbättras för att motsvara behoven, bland annat höja nivån till 100 % och utöka tiden till ett år för att garantera att de som är inskrivna i projektet återigen inte hamnar i försörjningsstöd.

Försörjningsstödskostnaderna ligger fortfarande högt och fortsätter att öka vilket hänger ihop med den höga arbetslösheten. Det råder även bostadsbrist vilket göra att man har fått hitta alternativa lösningar. Bostadslösheten är en fråga som vi måste jobba vidare med i kommunen. Socialnämnden har varit underbudgeterat under ett antal år vilket även revisorerna pekar på. Vi måste budgetera utifrån de faktiska behoven!

Vi kan läsa också i delårsrapporten att vi har en utmaning inom vården och omsorgen med ett större antal äldre och funktionshindrade personer än riksgenomsnittet vilket hänger ihop med demografin och vi kommer att behöva skjuta till ökade resurser.

Och precis som man skriver i delårsrapporten så kommer Katrineholms kommun att behöva bygga ut inom både förskolan, skolan och äldreomsorgen för att klara ökningarna.