Katrineholms placering på lärarförbundets rankinglista

Det kan inte ha varit speciellt rolig läsning för många av skolpolitikerna i Sörmland idag när lärarförbundet släppte sin rankinglista på bästa och sämsta skolkommuner idag. Vingåker utmärker sig genom att hamna näst sist på listan och Katrineholm glider ner på plats 263 från förra mätningens placering på 253.
Rankingen baseras på 14 kriterier., nämligen:

1. resurser till undervisningen
2. utbildade lärare
3. lärartäthet
4. friska lärare
5. lärarlöner
6. kommunen som avtalspart
7. andel barn i förskola
8. betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9
9. betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, SALSA
10. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9
11. andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till SALSA
12. andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år
13. andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
14. övergång till högskolan

Och så här placerade sig kommunerna med förra årets placering i parantes.

Trosa 120 (67)
Nyköping 130 (201)
Gnesta 182 (282)
Oxelösund 197 (260)
Eskilstuna 211 (226)
Katrineholm 263 (253)
Flen 267 (286)
Strängnäs 286 (256)
Vingåker 289 (280)

Katrineholm ligger bra till enligt undersökningen vad gäller lärarlöner och andelen elever som klarar gymnasiet inom 4 år men brister när det gäller lärartäthet och låga meritvärden för elever i årskurs nio. Vilket är ungefär vad jag har sagt tidigare. Visst skall lärare ha bra betalt (vem skall inte ha det?) men höjda löner och ökad lönespridning bland lärarkåren leder inte per automatik till bättre skolresultat. Det når vi genom högre täthet av pedagogisk personal, mindre klasser, läxhjälp av pedagogisk personal inom ramen för skoldagen, satsningar på modersmålsundervisning och att vi undviker omorganisationer och skolnedläggningar utan ordentliga beslutsunderlag och konsekvensanalyser.

Rankinglistor skall man alltid ta med en nypa salt. Kriterierna kan alltid ifrågasättas, är de relevanta, borde andra kriterier vara med, vad är syftet och vem är det som gör rankingen, finns det ett eget intresse? Samt det faktum att kommuner som satsar på skolan kan bli omkörda av andra kommuner som satsar lite extra. Trots dessa frågeställningar så inger resultatet ändå anledning att känna oro över skolutvecklingen i Katrineholm.

Fel prioritering när det gäller löner

År efter år har majoriteten, först den socialdemokratiska, och nu den socialmoderata majoriteten i Katrineholms kommun skjutit upp lönekartläggningen i kommunen för att utjämna orättvisa löneskillnader mellan kvinnor och män. Till slut drog man in posten i budgeten, som motsvarade 2 miljoner kronor, helt och hållet. Man slopade även projektet Heltid en rättighet-Deltid en möjlighet. Istället väljer majoriteten att lägga sammanlagt 2,5 miljoner kronor hittills på att, som man säger, premiera duktiga pedagoger i skolan. Kommunalrådet har till och med gått så långt att han sagt att man måste öka lönespridningen. Detta för att man antar att en ökad lönespridning leder till en ökad måluppfyllelse, något som det saknas bevis för.

Jag ser inget ändamål i att öka lönespridningen bland lärarna. Det är dessutom en fråga  egentligen för arbetsmarknadens parter. Självklart skall lärarna ha bra betalt men en ökad lönespridning bland lärarna kommer inte per automatik leda till att skolresultaten förbättras eller till en mer likvärdig skola. Där är det istället personaltäthet, specialpedagoger, minskade klasstorlekar, ökade resurser till elever med särskilda behov, läxhjälp mm som är vägen att gå. Dessutom undrar jag över ordvalet och hur man ser på lärarna generellt i kommunen från majoritetens sida. Om de 64 lärare som hittills fått ta del av premieringen är goda pedagoger, är resterande då dåliga pedagoger enligt majoriteten och vad säger det då om kommunens rekryteringsprocesser?

-Det finns idag inga bevis heller på att ökad lönespridning leder till ökad måluppfyllelse i skolan och i en färsk studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) visar att skolor med en låg lönespridning har goda provresultat, låg betygsinflation, en stor andel behöriga lärare och få lärare som slutar.  I en rapport från Lärarnas Riksförbund (LR) 2012 såg två av tre lärare inget samband mellan lönesättningen och deras arbetsprestationer. En annan rapport från LR som analyserade kommuners lönesättning visade på en fullständig avsaknad av koppling mellan löneutfall och måluppfyllelse*. Det finns dessutom anledning att kritisera ett system som i många fall kommer att bygga på godtyckliga bedömningar eftersom det verkar saknas ett tydligt regelverk för hur premieringen kommer att ske och som dessutom riskerar att leda till betygsinflation.

Det är inte ökade löneklyftor som kommunen och samhället behöver. Det är minskade. Vi måste få upp de lägsta lönerna i de framförallt kvinnodominerade yrkena i kommunen. Kommunen prioriterar fel. Istället för att lyfta de lägstalönerna, utjämna löneskillnader och arbeta för rätten till heltid väljer man en väg som leder till ökade löneklyftor bland kommunens anställda. En borgerlig väg.

Källor: *Lärarnas tidning

http://www.lararnasnyheter.se/lararnas-tidning/2013/02/01/mer-klover-lonespridning