Lite mer från budgetfullmäktige. Vänsterpartiets satsningar.

Här kommer lite mer från måndagens budgetfullmäktige där vi redovisade våra satsningar i förhållande till majoritetens budget.

Satsningar i vår budget Fortsätt läsa Lite mer från budgetfullmäktige. Vänsterpartiets satsningar.

Studiebesök och insändare

I veckan gjorde vi i Vänsterpartiet i Katrineholm ett studiebesök på FAS-3 verksamheten som drivs i kommunal regi i Katrineholm. Med på besöket utöver mig själv var Lotta Back, vår gruppledare i fullmäktige och Thomas Selig, ordförande för Vänsterpartiet i Katrineholm. Vänsterpartiet är starkt kritiska till FAS-3 och kritiska till att kommunen är en anordnare av FAS-3 verksamhet. Alltfler inser att det är ett stort misslyckande, till och med finansministern Anders Borg verkar uppgiven över projektet som idag har cirka 36 00 deltagare. Katrineholm har ett avtal med arbetsförmedlingen om ett hundratal platser som vi istället vill fasa ut och ersätta med Göteborgsmodellen där deltagarna erbjuds kommunala anställningar med avtalsenliga löner under ett års tid. Jag har skrivit om det här tidigare på min blogg.

https://tonyrosendahlvanster.wordpress.com/2014/04/04/fasa-ut-fas-3/

Vi har fått positiv feedback på vårt förslag från såväl människor som är inskrivna i FAS-3 och från andra. Nu gäller det att vi får med oss de andra partierna på detta.

Passade på och skrev en insändare också som är inskickad till lokaltidningen.

Resurser till de som behöver

Skolavslutningen har nu varit och både elever och personal kan se framemot en förhoppningsvis skön ledighet över sommaren. Vänsterpartiets förslag om läxhjälp i de kommunala skolorna gick igenom i kommunfullmäktige i januari i år. Samtliga partier utom SD ställde sig då bakom förslaget. Nu ligger det på bildningsnämnden och förvaltningen att snarast implementera beslutet. Det här är en fråga som Vänsterpartiet i Katrineholm har lyft upp under en längre tid och det kändes naturligtvis oerhört tillfredsställande att vi kunde få en så bred politisk uppslutning bakom vårt förslag. Vänsterpartiet anser att det är grundläggande att alla elever ska ha rätt till stöd och hjälp, inte bara de elever som kommer från ekonomiskt starka hem. Därför kommer Vänsterpartiet i Katrineholm att fortsätta att arbeta för att alla barn och elever får den stöd och den hjälp de behöver i skolan. Det vill vi göra, utöver beslutet om läxhjälp, bland annat genom att se över personaltäthet, behovet av specialpedagoger, minskade klasstorlekar, förstärkt modersmålsundervisning och ökade resurser till elever med särskilda behov.

Tony Rosendahl Vänsterpartiet i Katrineholm

Katrineholms placering på lärarförbundets rankinglista

Det kan inte ha varit speciellt rolig läsning för många av skolpolitikerna i Sörmland idag när lärarförbundet släppte sin rankinglista på bästa och sämsta skolkommuner idag. Vingåker utmärker sig genom att hamna näst sist på listan och Katrineholm glider ner på plats 263 från förra mätningens placering på 253.
Rankingen baseras på 14 kriterier., nämligen:

1. resurser till undervisningen
2. utbildade lärare
3. lärartäthet
4. friska lärare
5. lärarlöner
6. kommunen som avtalspart
7. andel barn i förskola
8. betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9
9. betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, SALSA
10. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9
11. andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till SALSA
12. andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år
13. andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
14. övergång till högskolan

Och så här placerade sig kommunerna med förra årets placering i parantes.

Trosa 120 (67)
Nyköping 130 (201)
Gnesta 182 (282)
Oxelösund 197 (260)
Eskilstuna 211 (226)
Katrineholm 263 (253)
Flen 267 (286)
Strängnäs 286 (256)
Vingåker 289 (280)

Katrineholm ligger bra till enligt undersökningen vad gäller lärarlöner och andelen elever som klarar gymnasiet inom 4 år men brister när det gäller lärartäthet och låga meritvärden för elever i årskurs nio. Vilket är ungefär vad jag har sagt tidigare. Visst skall lärare ha bra betalt (vem skall inte ha det?) men höjda löner och ökad lönespridning bland lärarkåren leder inte per automatik till bättre skolresultat. Det når vi genom högre täthet av pedagogisk personal, mindre klasser, läxhjälp av pedagogisk personal inom ramen för skoldagen, satsningar på modersmålsundervisning och att vi undviker omorganisationer och skolnedläggningar utan ordentliga beslutsunderlag och konsekvensanalyser.

Rankinglistor skall man alltid ta med en nypa salt. Kriterierna kan alltid ifrågasättas, är de relevanta, borde andra kriterier vara med, vad är syftet och vem är det som gör rankingen, finns det ett eget intresse? Samt det faktum att kommuner som satsar på skolan kan bli omkörda av andra kommuner som satsar lite extra. Trots dessa frågeställningar så inger resultatet ändå anledning att känna oro över skolutvecklingen i Katrineholm.

En försämring av modersmålsundervisningen i kommunen

Bildningsförvaltningen i Katrineholm har  efter en omorganisation beslutat att centralisera modersmålsundervisningen med resultatet att antalet elever som har modersmålsundervisning minskat drastiskt. Från 640 elever under vårterminen till 170 lever under höstterminen. Med anledning av detta har jag i ett första skede skrivit en interpellation till bildningsnämndens ordförande.

Interpellation till bildningsnämndens ordförande Annelie Hedberg

Modersmålsundervisning.

Elever som har rätt till modersmålsundervisning har tidigare haft rätt att få den undervisningen på den skolan där de går. Nu har bildningsförvaltningen beslutat att centralisera undervisningen till färre skolor från och med höstterminen. Detta innebär att många elever tvingas ta sig till en annan skola för sin modersmålsundervisning vilket bland annat resulterar i långa resor för de som går i skolor på landsbygden utan erbjudande om skolskjuts, allt enligt Katrineholms-Kuriren (20/9-12)

Detta har resulterat i att antalet elever som deltagit i modersmålsundervisningen har sjunkit från 640 personer förra terminen till 170 under höstterminen 2012.

Forskning har visat att modersmålsundervisning är bra för barns språkutveckling och inlärning samt bidrar till en ökad integration i samhället. De flesta som får modersmålsundervisning lär sig majoritetsspråket bättre. I bland annat en amerikansk studie visade det sig att elever som fick modersmålsundervisning klarade sin kunskapsinhämtning bättre än andra elever. I en liknande situation där modersmålsundervisningen togs bort klarade sig de eleverna allra sämst.

Modersmålsundervisningen är därmed ett verktyg som underlättar inlärningen och bidrar till att nå kunskapsmålen.

Bildningsförvaltningens beslut riskerar att försämra kunskapsinhämtningen, språkutvecklingen och integrationen för dessa elever.

Med anledning av detta vill jag fråga bildningsnämndens ordförande Annelie Hedberg:

Delar du vänsterpartiets uppfattning om vikten av modersmålsundervisningen och att förvaltningens beslut innebär en försämring för dessa elever?

Hur kommer du och bildningsnämnden att agera för att lösa den uppkomna situationen och garantera rätten till fortsatt modersmålsundervisning för dessa elever?

Tony Rosendahl (V)