Det kan inte ha varit speciellt rolig läsning för många av skolpolitikerna i Sörmland idag när lärarförbundet släppte sin rankinglista på bästa och sämsta skolkommuner idag. Vingåker utmärker sig genom att hamna näst sist på listan och Katrineholm glider ner på plats 263 från förra mätningens placering på 253.
Rankingen baseras på 14 kriterier., nämligen:
1. resurser till undervisningen
2. utbildade lärare
3. lärartäthet
4. friska lärare
5. lärarlöner
6. kommunen som avtalspart
7. andel barn i förskola
8. betygsresultat, genomsnittligt meritvärde i åk 9
9. betygsresultat i åk 9 i förhållande till förutsättningarna, SALSA
10. andel elever som är godkända i alla ämnen i åk 9
11. andel elever godkända i alla ämnen i förhållande till SALSA
12. andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen inom 4 år
13. andel elever som uppnår grundläggande behörighet för högskolestudier
14. övergång till högskolan
Och så här placerade sig kommunerna med förra årets placering i parantes.
Trosa 120 (67)
Nyköping 130 (201)
Gnesta 182 (282)
Oxelösund 197 (260)
Eskilstuna 211 (226)
Katrineholm 263 (253)
Flen 267 (286)
Strängnäs 286 (256)
Vingåker 289 (280)
Katrineholm ligger bra till enligt undersökningen vad gäller lärarlöner och andelen elever som klarar gymnasiet inom 4 år men brister när det gäller lärartäthet och låga meritvärden för elever i årskurs nio. Vilket är ungefär vad jag har sagt tidigare. Visst skall lärare ha bra betalt (vem skall inte ha det?) men höjda löner och ökad lönespridning bland lärarkåren leder inte per automatik till bättre skolresultat. Det når vi genom högre täthet av pedagogisk personal, mindre klasser, läxhjälp av pedagogisk personal inom ramen för skoldagen, satsningar på modersmålsundervisning och att vi undviker omorganisationer och skolnedläggningar utan ordentliga beslutsunderlag och konsekvensanalyser.
Rankinglistor skall man alltid ta med en nypa salt. Kriterierna kan alltid ifrågasättas, är de relevanta, borde andra kriterier vara med, vad är syftet och vem är det som gör rankingen, finns det ett eget intresse? Samt det faktum att kommuner som satsar på skolan kan bli omkörda av andra kommuner som satsar lite extra. Trots dessa frågeställningar så inger resultatet ändå anledning att känna oro över skolutvecklingen i Katrineholm.