Politisk röra som riskerar att breda ut sig.

Det politiska landskapet i Sörmland håller fortfarande på och formas mer än två månader efter valet. Det politiska läget i landstinget och kommunerna var allt annat än okomplicerat även om valresultatet i en del kommuner gav självklara, i alla fall på pappret, majoriteter. Oklara majoritetsförhållanden, valframgångar för ett missnöjesparti och de främlingsfientliga toppat med politiska vildar har onekligen rört till det.

I Katrineholm fanns en röd majoritet efter valet men socialdemokraterna valde att svika väljarna och fortsätta sitt samarbete med moderaterna.

I Nyköping har vi en stabil rödgrön majoritet bestående av S, V och MP. I Nyköping har socialdemokraterna kommit fram till en annan ideologisk slutsats än sina partikamrater i Katrineholm. I Strängnäs och Gnesta kunde vi också se ett samgående mellan S och M även om den politiska kartan var mer komplicerad i de kommunerna.

I Oxelösund fortsätter S och V att styra tillsammans.

I Vingåker blev det till slut ett rödgrönt styre med stöd från folkpartiet genom en valteknisk samverkan.

I Flen består den nya majoriteten av S, C, MP, KD.

I landstinget dröjde det länge innan en majoritet kunde bildas där S, FP, MP och C nu styr tillsammans och där V har ingått ett valtekniskt samarbete med majoriteten för att få platser i nämnder och styrelser.

I tre kommuner i Sörmland styr nu S och M tillsammans och efter det politiska bottennappet nu i veckan i Eskilstuna där en socialdemokratisk kommunfullmäktigeledamot valde att bli politisk vilde och i praktiken sänka den rödgröna majoriteten så finns en uppenbar risk för ett samgående mellan S och M. Den politiska röran i Sörmland, med S och M samarbete, rasism och politiska vildar hotar att sprida sig vidare.

Pressmeddelande från Vänsterpartiet i Katrineholm om den nya majoriteten.

Valresultatet i kommunvalet i Katrineholm gav på pappret en rödröd majoritet. Vi i Vänsterpartiet i Katrineholm var öppna för ett samarbete med socialdemokraterna under den kommande mandatperioden vilket vi också framförde till Göran Dahlström (kommunstyrelsens ordförande i Katrineholm)och Fredrik Olovsson (Ordförande för S i Katrineholm). Från vår sida ställdes inga absoluta krav eller villkor utan vi var öppna för att diskutera alla aspekter av en eventuell uppgörelse med utgångspunkt i de frågor vi har en gemensam syn på i våra respektive partiprogram och manifest bland annat arbetsrätt, rätt till heltid, jämställda löner, tanken om det solidariska samhället och alla människors lika värde. Vi finner det anmärkningsvärt att socialdemokraterna i Katrineholm återigen väljer ett samarbete med moderaterna i direkt strid med vad majoriteten av våra partiers väljare vill. Utifrån detta kan vi bara dra slutsatsen att socialdemokraterna i Katrineholm själva anser att de har mer gemensamt med borgerligheten än med andra partier inom arbetarrörelsen. Vänsterpartiet kommer under mandatperioden att fortsätta driva en konstruktiv och aktiv oppositionspolitik.

Tony Rosendahl Förstenamn till fullmäktige
Lotta Back Gruppledare
Thomas Selig Ordförande

Ingen ideologi i kommunpolitiken?

I den fortsatta artikelserien i Katrineholms kuriren om kommunpolitiken halvvägs in i mandatperioden så framkommer det hur nöjda de ledande S och M politikerna är med samarbetet. Så nöjda att de till och med dristar sig till att påstå att ideologi är inte så viktigt i kommunpolitiken utan har mer betydelse på riksplanet. Samtliga ledande S och M politiker som intervjuades var överens om att samarbetet hade gått bättre än förväntat och samtliga kunde tänka sig att fortsätta samarbetet även efter nästa val men att man skulle gå till val som egna partier med egna program. Det innebär i praktiken att S och M redan har bestämt sig för en fortsatt allians även efter valet 2014 även om Dahlström säger att det är  medlemmarna som bestämmer det, vilket naturligtvis är rent nonsens eftersom medlemmarna inte har det inflytandet i S utan politiken läggs fast av ledningen och den som opponerar sig hamnar ute i kylan. Så mycket för föreningsdemokrati!

Genom de här uttalanden så väljer S att lägga alla sina ägg i den moderata korgen och båda partier inte bara bränner broarna till sina respektive ”naturliga” samarbetspartners utan man sänker även båtarna som skulle kunna överbrygga klyftorna dessa emellan. Hur väljarna ställer sig till det här återstår att se men det är helt klart i nuläget att en röst på S i valet 2014 i Katrineholm blir i praktiken en röst även på M, och det tror inte jag att alla S väljare kommer att känna sig tillfreds med.

Ideologin hävdar jag är relevant även i kommunpolitiken. Det är de ideologiska skillnaderna som formulera partiernas kommunpolitiska program och förslag och det är genom de ideologiska skillnaderna mellan partierna som väljarna kan se vilket parti som ligger närmast ens egna grundvärderingar och därigenom kunna avgöra var man lägger sin röst. Att släta ut skillnaderna mellan partierna innebär en fara för den kommunala demokratin om det innbär att det inte spelar någon roll vem man lägger sin röst på om politiken ändå blir densamma. Därigenom riskerar valdeltagandet att sjunka, politikerföraktet att öka och medborgarinflytandet minska.

Hur det egentligen gick till-Samarbetet mellan S och M i Katrineholm

Katrineholms Kuriren skriver idag om kommunpolitiken i Katrineholm med fokus på majoritetssamarbetet mellan S och M, ett samarbete som i sig är unikt i Sverige idag och som skapar trovärdighetsproblem för båda.

Dagens artikel, som kan läsas i sin helhet i pappersupplagan, bekräftar bara det som kom fram dagarna efter valet 2010. Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström och Socialdemokraternas ordförande i Katrineholm, Fredrik Olovsson (S), var hela tiden inställda på en uppgörelse med M samtidigt som man rättfärdigade uppgörelsen inför medlemmarna genom att sprida felaktiga uppgifter om turerna kring förhandlingarna efter valet. Bland annat spreds missledande information om att S tvingades till en uppgörelse med M eftersom V förhandlade med de borgerliga och MP om en uppgörelse. Information som kom fram i samtal som jag hade med flera medlemmar och företrädare för S, och även framträdande sådana, information som de hade fått från S-ledningen i Katrineholm. Information som överhuvudtaget inte var sant eftersom vår förhandlingsdelegation hade mandat för att förhandla om en rödgrön uppgörelse. Därefter, om förhandlingarna misslyckades, så fanns ett mandat för att söka en uppgörelse med andra partier.

Vad som verkligen hände dagarna efter valet var följande. Vänsterpartiets förhandlingsdelegation, där jag ingick, fick ett klart och tydligt mandat från medlemmarna att först och främst söka en rödgrön uppgörelse och att därefter, om det misslyckades, ta kontakt med andra partier. Ett par dagar efter valet kontaktades vi av S om ett inledande möte. Vi tackade ja till deras inbjudan och på ett möte på Gröna Kulle mellan oss, Göran Dahlström och Fredrik Olovsson diskuterades det politiska läget och valresultatet. S bekände sig muntligen till att det vore bra med en rödgrön uppgörelse men ville avvakta den slutgiltiga rösträkningen för att se om det blev några mandatmässiga förändringar. Under tiden föreslog de att våra respektive partier skulle fundera över vilka frågor vi ville ha med i en uppgörelse för att återigen träffas när den slutgiltiga rösträkningen var klar. Mötet avslutades och det var det sista vi hörde från S.

Jag kan inte påstå att det var ett muntert möte eller ett speciellt givande möte utan uppfattade det efteråt som förhalningstaktik medans man under tiden snickrade ihop uppgörelsen med M. Under tiden kontaktades vi av oppositionen som undrade om vi kunde tänka oss en bred regnbågsuppgörelse.  Vi förklarade att vi i första hand sökte en rödgrön uppgörelse men stängde inga dörrar.

Veckan efter vår träff på Gröna Kulle nåddes vi av uppgifterna om att S inte tyckte det var intressant att förhandla med partier som hade mindre än fyra mandat. (V fick 2 mandat) Samtidigt fick vi uppgifter om att S hade haft kontakter med olika borgerliga partier för att hitta en majoritet. Vi kontaktade då Socialdemokraternas ordförande Fredrik Olovsson som bekräftade att man hade sådana kontakter. En rödgrön uppgörelse var inte längre intressant för S. Först efter det här tackade vi ja till att helt förutsättningslöst träffa oppositionen för att se om det fanns förutsättningar för en uppgörelse. Vad som sedan hände vet ju alla. Innan vi hann träffas meddelade S och M sin uppgörelse.

Sammanfattningsvis, från min horisont, uppfattar jag det som att det från början inte fanns en genuin vilja till en rödgrön uppgörelse från S utan siktet var från början inställt på att nå en överenskommelse med M. Möjligtvis var det så och det är S rätt att välja vilka de vill samarbeta med, precis som vi väljer vilka vi vill ingå uppgörelser med, och det kan man tycka vad man vill om, men jag tycker att man åtminstone kunde vara rakryggad och tala om för sina medlemmar och väljare hur det egentligen gick till.

Socialdemokraternas högervändning i kommunen innan valet 2010 med bland annat privatiseringen av den kommunala städningen och införandet av LOV kan numera betraktas som förberedande morgongåvor inför samarbetet med M.

http://kkuriren.se/nyheter/katrineholm/1.1654371