Aurora – ännu en del av outsourcingen?

Stig Henriksson. Foto: Sveriges Riksdag
Stig Henriksson. Foto: Sveriges Riksdag

Debattartikel publicerad i Katrineholms Kuriren 8/9 – 2017

Idag upprörs även många av de ansvariga för den oansvariga privatiseringen av samhällets nyckelfunktioner som skandalen med Transportstyrelsen blottat. Men lika lite som privatiseringsivrarna vill se själva grundproblemet, lika blinda är man för att Sverige är i full färd med att outsourca landets försvarsförmåga.

Aurora 17 innebär den största militära övningen i Sverige på 25 år. Det är också första gången som det omdiskuterade värdlandsavtalet tillämpas med trupper från hela sex Nato-länder. Sverige övar mot ett fiktivt ”A-land”, vars gränser som av en händelse sammanfaller med Rysslands.

Detta sker samtidigt som Ryssland genomför den stora övningen Zapad 17 vilken hålls tillsammans med Vitryssland. Det kommer alltså bli trångt på, över och under Östersjöns yta, då Aurora bland annat kommer tilldra sig på Gotland där amerikanska Patriotmissiler lär ska placeras ut. Risken för farliga incidenter är stor samtidigt som omgivningen kan ges uppfattningen att vi på svensk mark redan nu förbereder för placering av utländsk trupp.

Ryssland visar musklerna i och kring sin hemmaplan och Sverige bidrar aktivt till att Nato med USA i spetsen utmanar dem. Även Norge vidtar sina mått och steg; i norska Vaernes, endast 7 mil från svenska gränsen, planeras en huvudbas för amerikanska marinkåren. Det skulle bryta mot Norges tidigare policy att inte tillåta permanenta baser för Nato på sitt territorium, och förslaget har mött starka protester från den norska allmänheten.

Försvarsmakten skriver om operationsordern för Aurora 17 att man skall öka förmågan att ”enskilt och tillsammans med andra kunna möta ett väpnat angrepp”. Nyckelfrågan är förstås denna. Bidrar Sveriges deltagande i övnings- och rustningsspiralen till ökad säkerhet för Sverige? Aurora 17 måste alltså bedömas utifrån hur övningen kan komma att påverka säkerhetssituationen i Östersjöområdet. Både Nato och Ryssland har på senare tid ökat sin militära närvaro i området och båda sidor har genomfört stora övningar. Det kan inte ligga i Sveriges intresse att bidra till att ytterligare öka spänningarna. Dessutom sänder det fel signaler om Sveriges alliansfrihet.

Tvärtom menar vänsterpartiet att Sverige med alla till buds stående medel ska verka för motsatsen. Utifrån en grund av trovärdig militär alliansfrihet och ett starkt svenskt försvar bör vi bedriva en aktiv diplomati som land men också inom ramen för FN och OSSE. Sverige bör ta nedrustningsinitiativ och verka för förtroendeskapande åtgärder. Vi bör stimulera kontakter på olika nivåer; myndigheter, universitet och forskarsamhället, men självklart även mellanfolkliga. I konsekvensens namn kräver därför Vänsterpartiet att värdlandsavtalet skrotas. Att Aurora blir både den första och den sista gången avtalet tillämpas, att kampen för fred, nedrustning och avspänning intensifieras. Att särskilt tonvikt läggs vid att arbeta mot det ökade kärnvapenhot som inte bara Nordkorea utan även Rysslands, USA:s och Storbritanniens sk modernisering utgör.

Aurora är en pansardäckskryssare, numera museum vid Nevas strand, som är en av symbolerna för ryska revolutionen 1917 då Oktoberrevolutionen inleddes med ett signalskott från Aurora. Idag en symbol för grymt svikna förhoppningar om ett bättre samhälle. Nästan på dagen 100 år därefter så står namnet Aurora för ännu en höjning av den rustnings- och övningsspiral som erfarenhetsmässigt förr eller senare leder till urladdning. En urladdning vars värsta konsekvenser i form av ett kärnvapenkrig innebär slutet på alla förhoppningar.

Stig Henriksson Försvarspolitisk talesperson Vänsterpartiet
Lotta Johnsson Fornarve Riksdagsledamot för Vänsterpartiet Sörmland
Patrik Renfors Distriktsordförande Vänsterpartiet Sörmland
Tony Rosendahl Gruppledare Vänsterpartiet Katrineholm

Ok..vad är det som händer?

Ok..vad är det som händer? SD åker på skattebetalarnas pengar till Grekland för att genomföra en kampanj där man genom rena lögner svartmålar Sverige för att få flyktingar att inte söka sig till Sverige. Strax därpå säger moderaterna att de vill införa gränskontroller med syfte att vända tillbaka alla som söker sig till Sverige. Socialdemokratiska kommunalråd i Sörmland (läs Katrineholm och Eskilstuna) hakar på där en vill begränsa anhöriginvandring och den andre vill ha totalstopp för all mottagning(A la M och SD). KD föreslår någon sorts läger (internering?) och strax därpå meddelar regeringen att man tänker införa gränskontroller efter en begäran från Migrationsverket. Idag meddelar Migrationsverket att de inte hade kommit med en sådan begäran. Centerpartiet meddelar att de är emot gränskontroller men säger samtidigt att boendet ska vara den asylsökandes ansvar.

Vad drar vi för slutsatser av detta? SD vet vi var de står. Deras agerande förvånar väl ingen. Moderaternas öppna hjärtan har snabbt förvandlats till kalla stängda hjärtan och man hoppas hejda flödet av sympatisörer till SD. KD under nya partiledaren är delvis inne på samma spår och den nye partiledaren känner uppenbarligen ett behov av att profilera sig med spektakulära utspel.  Regeringen har varit handlingsförlamad och den enda agendan man egentligen haft har varit att komma överens med de borgerliga där flyktingöverenskommelsen mest blev en överenskommelse om mer borgerlig arbetsmarknadspolitik. Den överenskommelsen verkar dessutom vara överspelad i takt med alla utspel som nu kommer från borgerligt håll. Är det nån som vet förresten vad FP vill? C är de mest liberala i frågan men kände uppenbarligen att de var tvungna att säga något vilket kanske förklarar det konstiga uttalandet om att boendet blir den enskilde asylsökandes ansvar. MP följer S i frågan då de vill inte riskera sin ställning i regeringen.

För Vänsterpartiets del har asylrätten varit det viktigaste. Den får inte begränsas. Sverige har skrivit under FN.s flyktingkonvention vilket innebär att varje person som söker asyl har rätt att individuellt få sin sak beprövad och beviljas uppehållstillstånd om man uppfyller asylkraven. Vad partiet har sagt om gränskontrollerna kan du läsa mer om här. Jonas Sjöstedt om asylrätt och flyktingmottagning

Slutligen. Sverige har varit känd för ett starkt välfärdsbygge samtidigt som man historiskt har haft en solidarisk asylpolitik. Detta har gått hand i hand och det ena utesluter inte det andra. Sverige har klarat det förut och kommer att klara det igen. Det förutsätter dock  att man för en solidarisk politik, satsar på välfärdsbygget och slutar att anpassa sig efter SD.s agenda.