Hur det egentligen gick till-Samarbetet mellan S och M i Katrineholm

Katrineholms Kuriren skriver idag om kommunpolitiken i Katrineholm med fokus på majoritetssamarbetet mellan S och M, ett samarbete som i sig är unikt i Sverige idag och som skapar trovärdighetsproblem för båda.

Dagens artikel, som kan läsas i sin helhet i pappersupplagan, bekräftar bara det som kom fram dagarna efter valet 2010. Kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström och Socialdemokraternas ordförande i Katrineholm, Fredrik Olovsson (S), var hela tiden inställda på en uppgörelse med M samtidigt som man rättfärdigade uppgörelsen inför medlemmarna genom att sprida felaktiga uppgifter om turerna kring förhandlingarna efter valet. Bland annat spreds missledande information om att S tvingades till en uppgörelse med M eftersom V förhandlade med de borgerliga och MP om en uppgörelse. Information som kom fram i samtal som jag hade med flera medlemmar och företrädare för S, och även framträdande sådana, information som de hade fått från S-ledningen i Katrineholm. Information som överhuvudtaget inte var sant eftersom vår förhandlingsdelegation hade mandat för att förhandla om en rödgrön uppgörelse. Därefter, om förhandlingarna misslyckades, så fanns ett mandat för att söka en uppgörelse med andra partier.

Vad som verkligen hände dagarna efter valet var följande. Vänsterpartiets förhandlingsdelegation, där jag ingick, fick ett klart och tydligt mandat från medlemmarna att först och främst söka en rödgrön uppgörelse och att därefter, om det misslyckades, ta kontakt med andra partier. Ett par dagar efter valet kontaktades vi av S om ett inledande möte. Vi tackade ja till deras inbjudan och på ett möte på Gröna Kulle mellan oss, Göran Dahlström och Fredrik Olovsson diskuterades det politiska läget och valresultatet. S bekände sig muntligen till att det vore bra med en rödgrön uppgörelse men ville avvakta den slutgiltiga rösträkningen för att se om det blev några mandatmässiga förändringar. Under tiden föreslog de att våra respektive partier skulle fundera över vilka frågor vi ville ha med i en uppgörelse för att återigen träffas när den slutgiltiga rösträkningen var klar. Mötet avslutades och det var det sista vi hörde från S.

Jag kan inte påstå att det var ett muntert möte eller ett speciellt givande möte utan uppfattade det efteråt som förhalningstaktik medans man under tiden snickrade ihop uppgörelsen med M. Under tiden kontaktades vi av oppositionen som undrade om vi kunde tänka oss en bred regnbågsuppgörelse.  Vi förklarade att vi i första hand sökte en rödgrön uppgörelse men stängde inga dörrar.

Veckan efter vår träff på Gröna Kulle nåddes vi av uppgifterna om att S inte tyckte det var intressant att förhandla med partier som hade mindre än fyra mandat. (V fick 2 mandat) Samtidigt fick vi uppgifter om att S hade haft kontakter med olika borgerliga partier för att hitta en majoritet. Vi kontaktade då Socialdemokraternas ordförande Fredrik Olovsson som bekräftade att man hade sådana kontakter. En rödgrön uppgörelse var inte längre intressant för S. Först efter det här tackade vi ja till att helt förutsättningslöst träffa oppositionen för att se om det fanns förutsättningar för en uppgörelse. Vad som sedan hände vet ju alla. Innan vi hann träffas meddelade S och M sin uppgörelse.

Sammanfattningsvis, från min horisont, uppfattar jag det som att det från början inte fanns en genuin vilja till en rödgrön uppgörelse från S utan siktet var från början inställt på att nå en överenskommelse med M. Möjligtvis var det så och det är S rätt att välja vilka de vill samarbeta med, precis som vi väljer vilka vi vill ingå uppgörelser med, och det kan man tycka vad man vill om, men jag tycker att man åtminstone kunde vara rakryggad och tala om för sina medlemmar och väljare hur det egentligen gick till.

Socialdemokraternas högervändning i kommunen innan valet 2010 med bland annat privatiseringen av den kommunala städningen och införandet av LOV kan numera betraktas som förberedande morgongåvor inför samarbetet med M.

http://kkuriren.se/nyheter/katrineholm/1.1654371

2 reaktioner till “Hur det egentligen gick till-Samarbetet mellan S och M i Katrineholm”

  1. Själv blev jag inte så värst förvånad utan fick snarare en bekräftelse på mina farhågor och det jag hade misstänkt hela tiden. Jag sa till mina partikamrater efter de första gångerna som jag hade träffat Dahlström att den här mannen kommer att bli ihågkommen som det kommunalråd i Katrineholm som lämnade över makten till de borgerliga.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s