En avgiftsfri kulturskola är en jämlikhetsfråga

Foto. Tony Rosendahl

Debatt. Publicerad i Katrineholms kuriren 18/2-2021

Majoriteten i Katrineholm beslutade på kommunfullmäktige den 15.de februari att avslå Vänsterpartiets motion om en avgiftsfri kulturskola med bland annat motiveringen att ”det finns en risk att en avgiftsfri kulturskola medför att ansvaret för att delta regelbundet minskar.”

Men faktum är att andelen kommuner med avgiftsfri kulturskola ökar. Från cirka 2 procent år 2011 till cirka 7 procent 2017. Fler kommuner har alltså valt att införa en avgiftsfri kulturskola. Och faktum är också att intresset för att delta ökar i dessa kommuner och inte minskar som man skrev i svaret.

Degerfors införde en avgiftsfri kulturskola och man kunde se hur att deltagandet ökade. Andra kommuner som också valt att införa en avgiftsfri kulturskola är Boden, Bräcke, Hudiksvall, Härjedalen, Luleå, Orsa, Ragunda, Skinnskatteberg, Strömsund, Svenljunga, Sundsvall, Åre, Älvkarleby, Örnsköldsvik och Östhammar. I Flen blev det rusning till kulturskolan efter att den blev avgiftsfri. Vi tycker att Katrineholm ska ansluta sig till denna växande skara av kommuner.

För oss är det här en jämlikhetsfråga. Att ta ut avgifter är inte att tillhandahålla lämpliga och lika möjligheter till kulturell och konstnärlig verksamhet som barnkonventionen, som nu är lag i Sverige, framställer. Det är inte tjockleken på plånboken som ska avgöra om man har möjlighet att ta del av kulturskolans utbud eller inte. Här handlar det om att ge alla barn samma förutsättningar, att ge alla barn samma start i livet. Ekonomiskt handlar det om 750 00 kronor i uteblivna intäkter för kommunen. Om vi leker med tanken att en avgiftsfri kulturskola fördubblar deltagandet så blir det 1,5 miljoner kronor. Är det för mycket pengar för att ge alla barn och ungdomar samma förutsättningar när det gäller kulturen? Jag tycker inte det. Vi kunde läsa i delårsrapporten före jul att antalet barn i kulturskolans verksamhet har minskat de senaste åren.  En avgiftsfri kulturskola är ett sätt att vända den utvecklingen. Det är också ett sätt att riva de hinder som socioekonomiska förutsättningar skapar för våra barn i samhället.

En avgiftsfri kulturskola är också i allra högsta grad en kulturfråga. Att ge fler barn och unga möjligheten att upptäcka kulturen och musiken och möjligheten att utveckla sina intressen bidrar till ett rikare kulturliv i samhället.

Tony Rosendahl
Gruppledare för Vänsterpartiet Katrineholm

Barnomsorgsgaranti

Härom veckan beslutade bildningsnämnden om försämringar i barnomsorg på obekväm arbetstid. Syftet var uttalat att spara pengar. Vänsterpartiet lyfter upp frågan till kommunfullmäktige genom en motion om en barnomsorgsgaranti på obekväm arbetstid.

Motion till Katrineholms kommunfullmäktige-Barnomsorgsgaranti på obekväm arbetstid.

På bildningsnämndens möte den 26/1 – 2021 drev majoriteten igenom kraftiga försämringar och hinder i möjligheten till barnomsorg på obekväm arbetstid. Beslutet innehåller bland annat följande.

  • Arbetsgivare ska intyga att det inte finns andra möjligheter att förlägga arbetstiden, alternativt minska den obekväma arbetstiden.
  • Arbetstagare ska intyga att omsorgen inte kan ske inom vän- och familjekretsen kring barnet. Båda vårdnadshavarna ska skriva under. Gäller även vid delad vårdnad.
  • Vid nyanmälan kan handläggningstiden uppgå till två månader.
  • Barn ska kunna komma till ordinarie förskola/ fritidshem 30 min. före öppningstid kl. 06:00 och vara kvar efter stängning till kl. 22.00 under förutsättning att behovet anmälts fyra veckor i förväg. (Omsorg kan då också ske i hemmet.)
  • Helgöppen pedagogisk omsorg erbjuds 06.00- 20.00 i förskolelokal under förutsättning att behovet anmälts fyra veckor i förväg och minst fem barn har behov hela, eller del av dagen.
  • Samtliga riktlinjer gäller inom befintlig, av nämnden tilldelad budget. Om prognoser ser ut att peka mot negativ avvikelse kan helgöppen förskola/fritidshem med kort varsel
    komma att avslutas innevarande budgetår fram till årsskiftet.
  • För vårdnadshavare som uttömt alla alternativ får förvaltningen fatta beslut om omsorg
    på obekväm tid, utifrån individuella utredningar för såväl nattomsorg som helgomsorg

Syftet med de nya reglerna var tydligt uttalat, nämligen att spara pengar.

Många människor arbetar idag obekväm arbetstid, det vill säga kvällar, helger och nätter. Idag har föräldrar ingen rätt till barnomsorg på dessa tider. Istället är det upp till varje kommun att avgöra om den ska erbjuda detta. Det gör att många föräldrar inte har möjlighet att arbeta kvällar, helger och nätter. Det drabbar i synnerhet ensamstående föräldrar, varav många är kvinnor. Många av dem tvingas byta arbetstider eller tacka nej till arbete för att få vardagen att gå ihop. Så kan vi inte ha det. Att Katrineholm nu beslutar om försämringar i barnomsorgen på obekväm arbetstid innebär att föräldrar, och då kanske framförallt ensamstående föräldrar riskerar att bli utan barnomsorg.

Rätten till barnomsorg på obekväm arbetstid är en viktig feministisk och jämställdhetsfråga

Vi yrkar att:

Kommunfullmäktige beslutar att införa en barnomsorgsgaranti på obekväm arbetstid.

Tony Rosendahl (V)

Anita Johansson (V)

Extremister lämnar inte frivilligt

USA har 45 miljoner fattiga, enorma ekonomiska klyftor, infrastruktur som varit eftersatt i decennier, en stor del av befolkningen som inte har råd med sjukvård och mediciner och ingen välfärd att tala om. Trump var ju ett symptom av ett samhälle med grundläggande problem. Ett splittrat samhälle. Klassklyftor, rasism, nepotism och oligarki. Om Biden och Harris inte adresserar denna grundläggande problematik så kommer nya Trumps och andra högerpopulister att stå i rad och ta över där han slutar. Det som hände i USA med stormningen av Kapitolium visar faran med att rösta fram högerextremister för att visa sitt missnöje. När de väl kommer till makten lämnar de inte den ifrån sig frivilligt. Det är en viktig lektion för alla, inte minst för oss i Sverige.

Budget 2021 Katrineholm

Foto. Tony Rosendahl
Foto. Tony Rosendahl

Hade glömt lägga ut det här för den som är intresserad.. Det är mitt inledningsanförande i budgetdebatten i Katrineholms kommunfullmäktige.

Ordförande, ledamöter och åhörare. Coronapandemin har onekligen gjort 2020 till ett annorlunda år. Hela Sverige har påverkats och Katrineholm är inget undantag. Det har påverkat människors vardag och deras hälsa, det har påverkat våra verksamheter och det har påverkat vår personals arbetssituation. Och de har gjort ett fantastiskt arbete under de rådande omständigheterna. De ska ha en stor eloge. Men det räcker inte med bara applåder och beröm. Om vi på allvar vill stötta vår personal så måste vi ge dem de resurser som de behöver för att utföra sina arbetsuppgifter på ett kvalitativt och säkert sätt. Det handlar om att bemanna efter behoven, att faktiskt se till att vi har personalresurser så att människor inte behöver stressa och känna att de inte räcker till. Det handlar om att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar om att budgetera verksamheterna efter behoven och det handlar om att betala anständiga löner. Allt detta lyfter vi i Vänsterpartiets budgetförslag.

Pandemin har också påverkat budgetprocessen med osäkra skatteprognoser och osäkerhet kring storleken på stöd och statsbidrag. Det gör att det är svårt att göra några långsiktiga prognoser.

Vi står också inför ett klimathot vars effekter ingen kommer undan. Stigande temperaturer orsakar ändrade klimatmönster, smältande polar isar, kraftigare nederbörd och översvämningar, torka och misskörd. Vi har idag klimatflyktingar och deras antal kommer att öka om inte utvecklingen hindras och förbränningen av fossila bränslen minskar. Här kan Katrineholm bidra till att hejda den utvecklingen genom att minska sitt klimatavtryck.

De här frågorna, och övriga frågor som Vänsterpartiet i Katrineholm gick till val på, återspeglar sig i det budgetförslag som vi lägger här idag. Det handlar om satsningar på våra barn och ungdomar, på miljön, på förbättringar för våra äldre och på en förbättrad arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor för våra anställda.

Vårt budgetförslag lyfter också vår vision om ett Katrineholm för alla, inte bara för några få, om ett inkluderande Katrineholm, inte ett Katrineholm som säger att du, på grund av din bakgrund, inte är välkommen här. Vårt budgetförslag utgår från de behov som finns inom kommunen och inte utifrån ett synsätt där man lägger en prislapp på människor och betraktar de som en ekonomisk belastning för kommunen. För en kommunal budget är så mycket mer än bara siffror och ekonomiska kalkyler. Den måste fyllas med ett innehåll av kvalité.

Katrineholm har en rad utmaningar som majoriteten inte har fått bukt med under sina år av gemensamt styre. Skolresultaten i Katrineholm sjunker. Färre i grundskolan klarar läsmålen, färre uppnår tillräckliga svenskkunskaper och färre gymnasieelever blir behöriga till universitetsstudier.

Socialnämnden har åratal av underskott bakom sig och är i dagsläget på väg mot ännu ett stort underskott, främst på grund av underbudgetering. Situationen i hemtjänsten har varit kaosartad med underbemanning, med personal som är stressade och som inte hinner ge den kvalitativa servicen som de vill till våra äldre.

Investeringstakten i kommunen har varit hög men också nödvändigt med de nya skolor, förskolor, äldreboenden och upprustningar som behövs för att klara de framtida utmaningarna. Risken är dock att driftskostnaderna nu drar iväg i en snabbare takt än skatteintäkterna.

Men vi behöver också investera i vår personal, vår viktigaste resurs och vårt viktigaste verktyg för att tillhandahålla en kommunalservice av hög kvalitet. Vi ser hur sjukfrånvaron är fortsatt hög bland personalen. Och det är oroande att kvinnornas sjukfrånvaro fortfarande är högre än männens. Därför behöver vi arbeta mycket mer med, och investera i friskvård, vi behöver arbeta mycket mer med, och investera i arbetsmiljön, vi behöver kunna erbjuda samtliga anställda möjlighet till friskvård, vi behöver ta bort stressmoment, vi behöver ta bort de delade turerna och tillföra de nödvändiga resurserna som behövs till verksamheterna. Och vi behöver lyfta de lägsta lönerna och jämna ut löneklyftorna i kommunen.

Katrineholms kommun ligger i botten på två rankinglistor, nämligen Rädda barnens ranking över barn i ekonomisk utsatthet, dvs barnfattigdom, och lärarförbundets rankinglista. Barnfattigdomen behöver bekämpas. Vart femte barn i Katrineholm lever i ekonomisk utsatthet. Vi vet idag att barn som lever i familjer med ekonomiskt ansträngda förhållanden riskerar att prestera sämre i skolan, att de i högre utsträckning riskerar att drabbas av utanförskap, av mobbing, av olyckor och att det finns ett samband mellan ekonomiska förhållanden som barn och den förväntade livslängden. Därför är det viktigt att arbetet mot barnfattigdomen i kommunen tas på allvar.

Vänsterpartiets budgetförslag tar de här utmaningarna på allvar. Det är därför vi förstärker elevhälsan och bildningsnämndens ram. Det är därför vi förstärker ramen för Vård och omsorg och det är därför vi ger socialnämnden bättre och mer realistiska förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Och det är också därför vi inte lägger pengarna på hög utan ser till att budgetera efter de behov som finns. För om vi inte gör det så kommer vi att ha en fortsatt nedåtgående spiral i Katrineholm med sjunkande skolresultatet, barnfattigdom, utbränd personal och en utarmad välfärd.

Vänsterpartiet vill satsa på en avgiftsfri kulturskola. Alla barn ska ha samma förutsättningar att delta i kulturskolans verksamhet oavsett familjens ekonomiska situation. Avgifter för deltagande och hyra av instrument ska inte utgöra ett hinder.

För klimatets skull vill vi göra satsningar på produktion av solcellsenergi och vi vill höja ambitionsnivån när det gäller utvecklingen av kollektivtrafiken i Katrineholm. Vi vill fortsätta öka andelen av närodlat, ekologiskt och kravmärkta livsmedel i måltidsverksamheten samt fortsätta arbetet med säsongsanpassning av livsmedel. Slutmålet är att uppnå ett klimatneutralt Katrineholm.

Vi vill genomföra ett projekt med sex timmars arbetsdag med tanke på de goda resultat som både kommuner och företag som har sänkt arbetstiden för sina anställda har kunnat uppvisa.

Vi ställer krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor, yttrandefrihet och meddelarfrihet vid kommunala upphandlingar. Alla anställda som finns i företag som Kommunen anlitar, samt deras underentreprenörer ska ha goda arbetsvillkor och schyssta löner.

Vi vill inrätta ett integrationsråd för att på allvar börja skapandet av ett inkluderande Katrineholm. Vi avsätter också medel till Viadidakt för att stärka arbetet med att få ut människor i studier eller i arbete.

Med detta yrkar jag på bifall till Vänsterpartiets budgetförslag

Dags att städa i kommunal regi!

Foto. Tony Rosendahl
Vänsterpartiets kommunfullmäktigegrupp har lämnat in följande motion om att återta städningen i kommunal regi.
 
Motion- Återkommunalisera städningen
På våren 2009 beslutade majoriteten i Katrineholms kommunfullmäktige att privatisera den kommunala städningen. Det var ett beslut som togs utan konsekvensanalyser och underlag. Sedan dess har ett antal bolag haft i uppdrag att sköta den kommunala städningen med varierande resultat. Vi har också sedan dess kunnat ta del av olika vittnesmål om hur städningen har fungerat, om hur stressad personal tvingas städa lokaler på snålt tilltagna tider och hur detta påverkar människors hälsa och kvalitén i städningen. Kommunen har själv inte heller varit nöjd med städningen.
Att ta tillbaka städningen i egen regi skulle ge många fördelar. Vi skulle få en sammanhållen syn på städningen inom hela kommunens verksamhet. All lokalvård kan då bedrivas utifrån kommunens mål om goda arbetsförhållanden för personalen, om heltid som norm, om hög kvalitet inom alla verksamheter och utan vinstintressen. Då får vi bättre kontroll över både organisation, ekonomi och arbetsmiljö.
Vi yrkar att:
Kommunfullmäktige beslutar att återta städningen i egen regi.
Tony Rosendahl
Anita Johansson
Thomas Selig

Budget och bandyhall

Foto. Tony Rosendahl
Foto. Tony Rosendahl

Här kan ni ta del av mitt inledningsanförande från gårdagens budgetfullmäktige. Från oppositionens sida återremitterade vi också genom en så kallad minoritetsåterremittering, majoritetens budget med följande motivering.

Oppositionen gör olika ställningstagande till hallen i sina budgetar, men vi är överens om att underlaget och den demokratiska processen är mycket bristfälliga.

Vi ser demokratiska problem med investeringen i bandyhall på Backavallen (i investeringsbudgeten kallat projekt Backavallen). Det handlar om beredningen av ärendet, finansiering, presentation, teknikval (miljö mm), utformning och användning.

Vi uppfattar det presenterade underlaget så undermåligt, att vi inte kan fatta beslut om det på måndagens budgetfullmäktige.

Vi ser så allvarligt på detta att vi vill återremittera hela budgetärendet för att få frågan beredd på ett riktigt sätt. Men vi kan tänka oss att ett budgetbeslut kan fattas, om detta ärende bryts ut ur budgeten och återkommer som ett eget, berett ärende på kommunfullmäktige.

Vi yrkar i första hand:

  1. Att frågan om bandyhall på Backavallen (i investeringsbudgeten kallat projekt Backavallen) bryts ur budgeten och återkommer som ett eget berett ärende på kommunfullmäktige. Beredningen ska omfatta finansiering, presentation, teknikval (miljö mm), utformning och användning.

Och, om vårt första yrkande faller, i andra hand:

  1. Återremiss på hela budgetärendet med undantag för beslut om skattesatsen. Motivering till återremissen är att åtgärda de demokratiska problemen med att ärendet om bandyhallen inte beretts på rätt sätt vad gäller finansiering, presentation, teknikval (miljö mm), utformning och användning.

Inger Fredriksson  (C)                Jesper Ek (L)   

Joha Frondelius (KD)                 Tony Rosendahl (V)

Nicklas Adamsson (MP)

Det är alltså inte en fråga om man är för eller emot en hall utan om den bristfälliga demokratiska processen där ett projekt dras igång, upphandlas och avtal skrivs utan några som helst politiska beslut eller beredningar i de folkvalda församlingarna som har till uppgift att handha sådana frågor.

Budgetfullmäktige 18 november 2019 Anförande

Ordförande, ledamöter och åhörare. Sverige befinner sig just nu i ett allvarligt läge. Januariavtalet och 73 punktsprogrammet mellan regeringen och dess samarbetspartier innebär ett hårt slag mot välfärden i landet. När vänsterpartiet förhandlade budget med regeringen så levererades välfärdsreformer på löpande band och kommunerna fick statsbidrag för att utveckla välfärden. Nu driver istället regeringen en politik som ökar klyftorna i landet. Skattesänkningarna som har genomförts innebär naturligtvis att vi får mindre pengar till välfärden. Det blir mindre pengar till regioner och kommuner samtidigt som vi står inför stora utmaningar vad gäller skolan, vården, omsorgen, kollektivtrafiken, infrastrukturen och klimathotet. En regering, där Vänsterpartiet inte ingår eller gör upp om budgeten, leder till färre välfärdssatsningar och rentav nedskärningar i välfärden. Detsamma gäller för Katrineholms kommun. Katrineholm är beroende av det kommunala utjämningssystemet och statsbidrag för att klara det välfärdsuppdrag man har gentemot medborgarna. Med mindre intäkter från staten så tvingas kommunerna till åtgärder. SKL menar att det finns tre sätt för kommunerna att finansiera gapet mellan minskade intäkter och ökade kostnader; genom besparingar, skattehöjningar eller ökade statsbidrag. För att klara välfärden i kommunen så är det de två sista punkterna som gäller. Att spara i ett redan pressat läge kommer att leda till en ökad belastning på våra anställda, försämringar i deras arbetsmiljö, sämre kvalité i skolan, sämre kvalité i äldreomsorgen och en sämre kommunal service gentemot våra kommuninvånare.

Vänsterpartiet i Katrineholm väljer en annan väg. Vi gick till val på en rad kommunala välfärdsfrågor vilket också återspeglar sig i det budgetförslag som vi lägger här idag. Det handlar bland annat om satsningar för våra barn och ungdomar, om miljön, om förbättringar för våra äldre och om en förbättrad arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor för våra anställda.

Vårt budgetförslag lyfter också vår vision om ett Katrineholm för alla, inte bara för några få, om ett inkluderande Katrineholm, inte ett Katrineholm som säger att du, på grund av din bakgrund, inte är välkommen här. Vårt budgetförslag utgår från de behov som finns inom kommunen och inte utifrån ett synsätt där man lägger en prislapp på människor och betraktar de som en ekonomisk belastning för kommunen. För en kommunal budget är så mycket mer än bara siffror och ekonomiska kalkyler. Den måste fyllas med innehåll.

Vänsterpartiets budgetförslag är inte bara ett budgetförslag för 2020 utan kan betraktas som en kommunplan för de kommande åren där vi lägger ut färdriktningen och skapar en bra grund för Katrineholms utveckling.

Katrineholm har en rad utmaningar som den socialmoderata alliansen som leder kommunen inte har fått bukt med under sina år av gemensamt styre. Skolresultaten i Katrineholm sjunker. Färre ettor i grundskolan klarar läsmålen, färre treor uppnår tillräckliga svenskkunskaper och färre gymnasieelever blir behöriga till universitetsstudier. Samtidigt skär majoriteten ner på skolområdet.

Socialnämnden har åratal av underskott bakom sig och är i dagsläget på väg mot ett underskott på minus 40 miljoner, främst på grund av underbudgetering. Situationen i hemtjänsten har varit kaosartad med personal som är stressade och som inte hinner ge den kvalitativa servicen som de vill till våra äldre.

Investeringstakten i kommunen har varit hög men också nödvändigt med nya skolor, förskolor, äldreboenden och upprustningar. Risken är dock att driftskostnaderna nu drar iväg i en snabbare takt än skatteintäkterna.

Men vi behöver också investera i vår personal, vår viktigaste resurs och vårt viktigaste verktyg för att tillhandahålla en kommunalservice av hög kvalitet. Vi ser hur sjukfrånvaron är fortsatt hög bland personalen. Det är oroande att kvinnornas sjukfrånvaro fortfarande är högre än männens. Därför behöver vi arbeta mycket mer med, och investera i friskvård, vi behöver arbeta mycket mer med, och investera i arbetsmiljön, vi behöver kunna erbjuda samtliga anställda möjlighet till friskvård, ta bort stressmoment, arbeta bort de delade turerna och tillföra de nödvändiga resurserna som behövs till verksamheterna.

Katrineholms kommun ligger i botten på två rankinglistor nämligen Rädda barnens ranking över barn i ekonomisk utsatthet, dvs barnfattigdom, och lärarförbundets rankinglista. På båda två hamnade Katrineholms kommun på en föga smickrande plats 286 av 290 kommuner.

Barnfattigdomen behöver bekämpas. Vart femte barn i Katrineholm lever i ekonomisk utsatthet. Vi vet idag att barn som lever i familjer med ekonomiskt ansträngda förhållanden riskerar att prestera sämre i skolan, att de i högre utsträckning riskerar att drabbas av utanförskap, av mobbing, av olyckor och att det finns ett samband mellan ekonomiska förhållanden som barn och den förväntade livslängden. Därför är det viktigt att arbetet mot barnfattigdomen i kommunen tas på allvar.

Vänsterpartiets budgetförslag tar de här utmaningarna på allvar. Det är därför vi förstärker elevhälsan och bildningsnämndens ram. Det är därför vi förstärker ramen för Vård och omsorg och det är därför vi ger socialnämnden bättre och mer realistiska förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Och det också därför vi inte lägger pengarna på hög utan ser till att budgetera efter de behov som finns. För om vi inte gör det så kommer vi att ha en fortsatt nedåtgående spiral i Katrineholm med sjunkande skolresultatet, barnfattigdom, utbränd personal och en utarmad välfärd.

Vi satsar på en avgiftsfri kulturskola. Alla barn ska ha samma förutsättningar att delta i kulturskolans verksamhet oavsett familjens ekonomiska situation. Avgifter för deltagande och hyra av instrument ska inte utgöra ett hinder.

För klimatets skull vill vi göra satsningar på produktion av solcellsenergi och vi vill höja ambitionsnivån när det gäller utvecklingen av kollektivtrafiken i Katrineholm.

Vi vill genomföra ett projekt med sex timmars arbetsdag med tanke på de goda resultat som både kommuner och företag som har sänkt arbetstiden för sina anställda har kunnat uppvisa.

Vi ställer krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor, yttrandefrihet och meddelarfrihet vid kommunala upphandlingar. Alla anställda som finns i företag som Kommunen anlitar, samt deras underentreprenörer ska ha goda arbetsvillkor och schyssta löner.

Vi avsätter också medel till Viadidakt för att stärka arbetet med att få ut människor i egen försörjning.

Vi vill utreda och införa ett kommunalt bostadsbidrag för personer med habiliteringsersättning samt utreda möjligheten att betala ut habiliteringsersättningen även när verksamheter har sommarstängt.

Med detta yrkar jag på bifall till Vänsterpartiets budgetförslag

En budget för välfärden.

Här kan ni ta del av Vänsterpartiets budgetförslag för Katrineholm 2020.

budget-vänsterpartiet-katrineholm-2020

Ett axplock av våra satsningar är.

Mer resurser till elevhälsan och bildningsnämnden.

Avgiftsfri kulturskola.

Mer resurser till Vård och omsorgsnämnden.

Mer resurser till Socialnämnden.

Produktion av egen miljövänlig energi. (sol)

Krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor, yttrandefrihet och meddelarfrihet vid kommunala upphandlingar.

Projekt med sex timmars arbetsdag.

Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande – vräkning av barnfamiljer


Vänsterpartiet Katrineholms kommunfullmäktigegrupp har lämnat in följande interpellation om vräkning av barnfamiljer. Detta med anledning av att antalet fall där barnfamiljer i Sverige vräks har börjat öka igen.
 
Interpellation ställd till kommunstyrelsens ordförande – vräkning av barnfamiljer
År 2008 införde den dåvarande regeringen en nollvision för vräkningar av barnfamiljer. Sedan dess har Kronofogdemyndigheten fört statistik över antalet vräkningar. Antalet vräkningar av barnfamiljer har minskat de senaste åren men 2018 bröts trenden och antalet vräkningar gällande barnfamiljer ökade igen.
Enligt statistik från Kronofogdemyndigheten verkställdes vräkningar av 14 personer i Katrineholm under 2018. Av de 14 personerna var 2 barn.
Mot bakgrund av detta vill vi ställa följande frågor.
Genomfördes någon av de två vräkningarna av barn av allmännyttan i Katrineholm?
Hur ser kommunens arbete med nollvisionen ut? Finns det ett regelverk eller policy i kommunen för att förhindra vräkning av barn?
För man en dialog med de privata hyresvärdarna i kommunen kring frågan?
 
Tony Rosendahl (V)
Anita Johansson (V)
Thomas Selig (V)
 
Katrineholm 4/4 – 2019

Rapport från kommunstyrelsen.

Kort rapport från gårdagens kommunstyrelse och de viktigaste frågorna. Följande yrkande lämnade Vänsterpartiet in idag när det gällde beslutet om tiggeriförbud. Yrkandet stöddes av Kristdemokraterna och även Centerpartiet och Liberalerna lämnade in yrkanden om avslag på förslaget till beslut. Miljöpartiet lämnade in ett särskilt yrkande i samma andemening. Det blev en tryckt stämning från majoritetens sida när de, trots upprepade frågor, inte kunde redovisa på vilket sätt tiggarna störde den allmänna ordningen.

Yrkande. Revidering av lokala ordningsföreskrifter KS/2019:55
Ett tiggeriförbud blir ett slag i luften då det inte löser några problem och förbättrar inte situationen för den som tigger. Om man inför ett tiggeriförbud så måste kommunen ha en plan för hur man kan hjälpa de här människorna. För att införa ett förbud krävs också att den verksamhet man vill förbjuda inte stör den allmänna ordningen. Vi har svårt att se att så skulle vara fallet. Vi anser att ett tiggeriförbud dessutom är diskriminerande då åtgärden först och främst är riktad mot en folkgrupp, nämligen de romer från Rumänien som befinner sig i kommunen.

Vi yrkar avslag på de föreslagna ändringarna i paragraf 12 och paragraf 23 som gäller passiv insamling av pengar i förslaget till revidering av ordningsföreskrifter.

Vi yrkade även på återremiss på förslaget om en ekonomi i balans, dvs sparbeting på varje förvaltning. Vi ville att underlaget skulle kompletteras med en konsekvensanalys för verksamheterna och personalen och en lista på åtgärder och saker majoriteten har tänkt att spara in på, hur drabbar det verksamheter, blir det uppsägningar? Vi fick tyvärr inte igenom återremissen. Vi behöver veta vad förslaget får för konsekvenser för verksamheterna och för personalen. Innebär det uppsägningar av personal? Blir det försämringar i servicen till kommunmedborgarna?

 

Interpellation om hemtjänsten i Katrineholm

Följande interpellation har lämnats in av kommunfullmäktigegruppen med anledning av situationen i hemtjänsten

Interpellation ställd till Vård och Omsorgsnämndens ordförande Ulrica Truedsson.

Enligt uppgifter i Katrineholms Kuriren ska Katrineholms hemtjänst omorganiseras och bemanningen nattetid ska minska. Hemtjänstpersonalen befarar att sparkravet för att nå budgetbalans kommer att påverka deras situation och många ur personalen har uttryckt att man söker andra tjänster. Situationen riskerar att försämra både arbetsmiljön för våra anställda och kvalitén på insatserna till brukarna. Mot bakgrund av detta vill vi ställa följande frågor.

  1. Med det underskott som Vård och omsorgsnämnden har och kraven på att hämta in underskottet, hur garanterar ni från majoritetens sida att man bibehåller en bra arbetsmiljö och arbetssituation för de anställda, en bra kvalité på insatserna till brukarna och att vi behåller vår personal? 
  2. Vilket ansvar har majoriteten för situation och tar ni på er det politiska ansvaret för den uppkomna situationen? 
  3. Är majoriteten beredd att skjuta till extra resurser i form av personal och pengar?

Tony Rosendahl (V)
Thomas Selig (V)
Anita Johansson (V)

Katrineholm 15/3 – 2019