Här kan ni ta del av mitt inledningsanförande från gårdagens budgetfullmäktige. Från oppositionens sida återremitterade vi också genom en så kallad minoritetsåterremittering, majoritetens budget med följande motivering.
Oppositionen gör olika ställningstagande till hallen i sina budgetar, men vi är överens om att underlaget och den demokratiska processen är mycket bristfälliga.
Vi ser demokratiska problem med investeringen i bandyhall på Backavallen (i investeringsbudgeten kallat projekt Backavallen). Det handlar om beredningen av ärendet, finansiering, presentation, teknikval (miljö mm), utformning och användning.
Vi uppfattar det presenterade underlaget så undermåligt, att vi inte kan fatta beslut om det på måndagens budgetfullmäktige.
Vi ser så allvarligt på detta att vi vill återremittera hela budgetärendet för att få frågan beredd på ett riktigt sätt. Men vi kan tänka oss att ett budgetbeslut kan fattas, om detta ärende bryts ut ur budgeten och återkommer som ett eget, berett ärende på kommunfullmäktige.
Vi yrkar i första hand:
- Att frågan om bandyhall på Backavallen (i investeringsbudgeten kallat projekt Backavallen) bryts ur budgeten och återkommer som ett eget berett ärende på kommunfullmäktige. Beredningen ska omfatta finansiering, presentation, teknikval (miljö mm), utformning och användning.
Och, om vårt första yrkande faller, i andra hand:
- Återremiss på hela budgetärendet med undantag för beslut om skattesatsen. Motivering till återremissen är att åtgärda de demokratiska problemen med att ärendet om bandyhallen inte beretts på rätt sätt vad gäller finansiering, presentation, teknikval (miljö mm), utformning och användning.
Inger Fredriksson (C) Jesper Ek (L)
Joha Frondelius (KD) Tony Rosendahl (V)
Nicklas Adamsson (MP)
Det är alltså inte en fråga om man är för eller emot en hall utan om den bristfälliga demokratiska processen där ett projekt dras igång, upphandlas och avtal skrivs utan några som helst politiska beslut eller beredningar i de folkvalda församlingarna som har till uppgift att handha sådana frågor.
Budgetfullmäktige 18 november 2019 Anförande
Ordförande, ledamöter och åhörare. Sverige befinner sig just nu i ett allvarligt läge. Januariavtalet och 73 punktsprogrammet mellan regeringen och dess samarbetspartier innebär ett hårt slag mot välfärden i landet. När vänsterpartiet förhandlade budget med regeringen så levererades välfärdsreformer på löpande band och kommunerna fick statsbidrag för att utveckla välfärden. Nu driver istället regeringen en politik som ökar klyftorna i landet. Skattesänkningarna som har genomförts innebär naturligtvis att vi får mindre pengar till välfärden. Det blir mindre pengar till regioner och kommuner samtidigt som vi står inför stora utmaningar vad gäller skolan, vården, omsorgen, kollektivtrafiken, infrastrukturen och klimathotet. En regering, där Vänsterpartiet inte ingår eller gör upp om budgeten, leder till färre välfärdssatsningar och rentav nedskärningar i välfärden. Detsamma gäller för Katrineholms kommun. Katrineholm är beroende av det kommunala utjämningssystemet och statsbidrag för att klara det välfärdsuppdrag man har gentemot medborgarna. Med mindre intäkter från staten så tvingas kommunerna till åtgärder. SKL menar att det finns tre sätt för kommunerna att finansiera gapet mellan minskade intäkter och ökade kostnader; genom besparingar, skattehöjningar eller ökade statsbidrag. För att klara välfärden i kommunen så är det de två sista punkterna som gäller. Att spara i ett redan pressat läge kommer att leda till en ökad belastning på våra anställda, försämringar i deras arbetsmiljö, sämre kvalité i skolan, sämre kvalité i äldreomsorgen och en sämre kommunal service gentemot våra kommuninvånare.
Vänsterpartiet i Katrineholm väljer en annan väg. Vi gick till val på en rad kommunala välfärdsfrågor vilket också återspeglar sig i det budgetförslag som vi lägger här idag. Det handlar bland annat om satsningar för våra barn och ungdomar, om miljön, om förbättringar för våra äldre och om en förbättrad arbetsmiljö och bättre arbetsvillkor för våra anställda.
Vårt budgetförslag lyfter också vår vision om ett Katrineholm för alla, inte bara för några få, om ett inkluderande Katrineholm, inte ett Katrineholm som säger att du, på grund av din bakgrund, inte är välkommen här. Vårt budgetförslag utgår från de behov som finns inom kommunen och inte utifrån ett synsätt där man lägger en prislapp på människor och betraktar de som en ekonomisk belastning för kommunen. För en kommunal budget är så mycket mer än bara siffror och ekonomiska kalkyler. Den måste fyllas med innehåll.
Vänsterpartiets budgetförslag är inte bara ett budgetförslag för 2020 utan kan betraktas som en kommunplan för de kommande åren där vi lägger ut färdriktningen och skapar en bra grund för Katrineholms utveckling.
Katrineholm har en rad utmaningar som den socialmoderata alliansen som leder kommunen inte har fått bukt med under sina år av gemensamt styre. Skolresultaten i Katrineholm sjunker. Färre ettor i grundskolan klarar läsmålen, färre treor uppnår tillräckliga svenskkunskaper och färre gymnasieelever blir behöriga till universitetsstudier. Samtidigt skär majoriteten ner på skolområdet.
Socialnämnden har åratal av underskott bakom sig och är i dagsläget på väg mot ett underskott på minus 40 miljoner, främst på grund av underbudgetering. Situationen i hemtjänsten har varit kaosartad med personal som är stressade och som inte hinner ge den kvalitativa servicen som de vill till våra äldre.
Investeringstakten i kommunen har varit hög men också nödvändigt med nya skolor, förskolor, äldreboenden och upprustningar. Risken är dock att driftskostnaderna nu drar iväg i en snabbare takt än skatteintäkterna.
Men vi behöver också investera i vår personal, vår viktigaste resurs och vårt viktigaste verktyg för att tillhandahålla en kommunalservice av hög kvalitet. Vi ser hur sjukfrånvaron är fortsatt hög bland personalen. Det är oroande att kvinnornas sjukfrånvaro fortfarande är högre än männens. Därför behöver vi arbeta mycket mer med, och investera i friskvård, vi behöver arbeta mycket mer med, och investera i arbetsmiljön, vi behöver kunna erbjuda samtliga anställda möjlighet till friskvård, ta bort stressmoment, arbeta bort de delade turerna och tillföra de nödvändiga resurserna som behövs till verksamheterna.
Katrineholms kommun ligger i botten på två rankinglistor nämligen Rädda barnens ranking över barn i ekonomisk utsatthet, dvs barnfattigdom, och lärarförbundets rankinglista. På båda två hamnade Katrineholms kommun på en föga smickrande plats 286 av 290 kommuner.
Barnfattigdomen behöver bekämpas. Vart femte barn i Katrineholm lever i ekonomisk utsatthet. Vi vet idag att barn som lever i familjer med ekonomiskt ansträngda förhållanden riskerar att prestera sämre i skolan, att de i högre utsträckning riskerar att drabbas av utanförskap, av mobbing, av olyckor och att det finns ett samband mellan ekonomiska förhållanden som barn och den förväntade livslängden. Därför är det viktigt att arbetet mot barnfattigdomen i kommunen tas på allvar.
Vänsterpartiets budgetförslag tar de här utmaningarna på allvar. Det är därför vi förstärker elevhälsan och bildningsnämndens ram. Det är därför vi förstärker ramen för Vård och omsorg och det är därför vi ger socialnämnden bättre och mer realistiska förutsättningar för att klara sitt uppdrag. Och det också därför vi inte lägger pengarna på hög utan ser till att budgetera efter de behov som finns. För om vi inte gör det så kommer vi att ha en fortsatt nedåtgående spiral i Katrineholm med sjunkande skolresultatet, barnfattigdom, utbränd personal och en utarmad välfärd.
Vi satsar på en avgiftsfri kulturskola. Alla barn ska ha samma förutsättningar att delta i kulturskolans verksamhet oavsett familjens ekonomiska situation. Avgifter för deltagande och hyra av instrument ska inte utgöra ett hinder.
För klimatets skull vill vi göra satsningar på produktion av solcellsenergi och vi vill höja ambitionsnivån när det gäller utvecklingen av kollektivtrafiken i Katrineholm.
Vi vill genomföra ett projekt med sex timmars arbetsdag med tanke på de goda resultat som både kommuner och företag som har sänkt arbetstiden för sina anställda har kunnat uppvisa.
Vi ställer krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor, yttrandefrihet och meddelarfrihet vid kommunala upphandlingar. Alla anställda som finns i företag som Kommunen anlitar, samt deras underentreprenörer ska ha goda arbetsvillkor och schyssta löner.
Vi avsätter också medel till Viadidakt för att stärka arbetet med att få ut människor i egen försörjning.
Vi vill utreda och införa ett kommunalt bostadsbidrag för personer med habiliteringsersättning samt utreda möjligheten att betala ut habiliteringsersättningen även när verksamheter har sommarstängt.
Med detta yrkar jag på bifall till Vänsterpartiets budgetförslag
Tony Rosendahls Vänsterblogg 